Läxor är inte alltid populära men de går att utforma på ett sätt som väcker engagemang. För att skolarbetet ska flyta på hemma bör föräldrar skippa tjat – och istället satsa på att skapa arbetsro och tid.
En forskningssammanställning har tittat på hur läxor fungerar och hur lärares arbete med utformningen av läxor kan bidra till likvärdiga förutsättningar för grundskoleelevers lärande.
Jöran Petersson, docent i matematikens didaktik vid Malmö universitet, är en av forskarna bakom rapporten. Han menar att lärare i Sverige är ganska väl medvetna om fördelar och nackdelar med läxor.
– Vårdnadshavare är viktiga men ska inte få rollen som hemmalärare då många inte har ämneskunskap, pedagogisk kunskap och tid att vara just hemmalärare. Elever i studieovana hem kan drabbas extra hårt om de förväntas arbeta hemma med uppgifter där lärarstöd indirekt förväntas. Det är inte alla elever som har föräldrar eller syskon som kan hjälpa till med läxor, säger Jöran Peterson.
Läxor kräver planering
Att utforma en läxa är ett designarbete som kräver att man funderar över stegen före, under och efter läxan.
– Ska läxan planeras som repetition eller fördjupning av gammalt, eller förberedelse av kommande undervisning? Hur kan hemmet fungera som resurs? Hur kan läxan följas upp, exempelvis genom att användas i undervisning och grupparbete, säger Jöran Peterson.
Familjen kan medverka
Rapporten visar att några aspekter som kan påverka om läxor blir likvärdiga för eleverna är att de utformas så att eleven kan genomföra läxan själv och där familjemedlemmarna gärna medverkar, men utan att tilldelas rollen som lärare.
Ett exempel är att spela ett spel, bli intervjuade på något tema eller göra en aktivitet tillsammans och redovisa detta. Andra aspekter är samarbete med vårdnadshavare och en god uppfattning om elevers olika resurser hemma.
Samtal om kunskap
I en tidigare studie märktes att många föräldrar gärna har samtal om kunskap och olika ämnen med sina barn. Så även om läraren inte ger läxor ger många föräldrar en form av informella läxor.
– I förlängningen betyder det att om lärare inte ger läxor alls, så kan även det påverka likvärdigheten negativt för elever vars vårdnadshavare inte har akademiska samtal med barnen. Sådana akademiska samtal kan vara allt möjligt som har relevans för skolarbetet. Exempelvis halvera ett recept på sockerkaka, om demokratiska val, vad kajor och katter äter och om hur man syr i en knapp.
Skapa arbetsro viktigt
Vårdnadshavarens roll är att skapa regelbundna tillfällen och arbetsro för läxarbetet.
– Däremot kan rollen som ”tjatare” vara kontraproduktiv då risken är att eleven utvecklar en negativ attityd. Särskilt svårt kan det bli om barnet har svårt exempelvis med att läsa eller med matematik. Då är det bättre att ge läxan till föräldern att själv läsa högt för barnet och spela ett spel som läraren har valt och kanske skickat med hem.
Spel engagerar
Ett sätt att engagera elever i läxan är digitala spel, brädspel och frågespel. Ett exempel från en forskningsartikel är kortspel som kombinerade geografi och matematik genom att fråga om exempelvis länders befolkning, yta, om vegetationszoner och orter.
– För tidiga skolår och matematik kan ett tärningsspel fungera utmärkt, och när eleverna kan läsa och räkna så är ett gammaldags monopolspel fantastiskt där eleverna har papperspengar att köpa och sälja för och själva får göra beräkningar och växla pengar samt att läsa instruktioner på dragna kort, säger Jöran Peterson.
Rapport:
Läxor och likvärdiga förutsättningar för lärande – lärares arbetssätt inför, under och efter läxan, Skolforskningsinstitutet.
Kontakt:
Jöran Peterson, docent och universitetslektor, Malmö universitet, joran.petersson@mau.se
