Förskolan viktig för att bevara samiska språk

Att hitta en plats i vardagen för att få lära sig sydsamiska som en del av sitt arbete visade sig vara centralt för tre förskollärare som intervjuas i en ny studie som ingår i en avhandling vid Umeå universitet.

De tre lärarna är verksamma vid en förskola i den del av Saepmie, det samiska område där samer bor och utövar sin kultur, i Norge. Varje lärare har gjort en unik resa från att egentligen inte kunna någon sydsamiska alls, till att bli en central person i arbetet ge sydsamiskan en större plats som vardagsspråk för nästa generation.

– Sydsamiska har aldrig varit utdöd, men det har varit lätt att som utomstående få den uppfattningen, då den har varit gömd och inte använts i offentligheten, säger forskaren David Kroik.

Språkliga förebilder

Två saker sticker ut i studien. Det första är att lärarna fungerar som språkliga förebilder för barnen eftersom de inte själva lärt sig sydsamiska som barn, utan har gift sig in i familjer där språket används.

De har blivit del av en samisk gemenskap och fått det professionella mandatet att skapa en språkmiljö för nästa generation samiska barn, något som har gjort att alla tre lärarna lärt sig prata sydsamiska. Samiskan har blivit en del av deras läraridentitet och de använder språket aktivt både i arbetet och på fritiden.

Lärarlaget arbetar tillsammans

Det andra utmärkande resultatet i studien är att hela lärarlaget arbetar ihop för att barngruppen ska fungera så långt som möjligt på samiska. Lärarna uppmuntrar också barnen att använda språket i alla vardagssituationer.

– Vid många förskolor, speciellt i Sverige, brukar samiskan placeras på en person, en pedagog eller en modersmålslärare eller kanske avgränsas bara till ett rum eller en dag i veckan. Då är samiskan inte en del av hela verksamheten eller en fråga för hela personalen. Det gör att samiskan inte blir levande, säger David Kroik.

Språkutveckling ett långsiktigt arbete

Studien pekar på vikten av att skapa fler förskolor där både vuxna och barn kan arbeta med att fortsätta utveckla sydsamiskan som språk. Språkrevitalisering är ett långsiktigt arbete.

– Den här studien visar att man kommit en god bit på vägen, vilket väcker hopp inför framtiden, säger David Kroik.

Studien ingår i en kommande doktorsavhandling inom ämnet språkdidaktik, som handlar om hur språk lärs in och undervisas.

Kontakt:

David Kroik, doktorand vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet, david.kroik@umu.se