Spädbarn som börjar tidigt med små smakprov av fast föda får en kortare amningstid. Något som gör att både mamman och barnet går miste om de hälsofördelar som amningen har.
I en studie gjord av forskare vid Uppsala universitet och Sophiahemmet Högskola, deltog 1 251 spädbarn från hela Sverige, och deras mammor. När mammorna med hjälp av enkäter svarade på frågor om barnets mat det första året, framkom det att hälften av alla barn i studien, 48 procent, fick smakprov redan under den fjärde månaden. Ju tidigare spädbarnen började med små smakprov, desto tidigare åt de större mängder fast föda. Det i sin tur ledde till att amningen avslutades tidigare och barnen fick en kortare amningstid.
Olika råd från WHO och Livsmedelsverket
Sedan 2011 har Livsmedelsverkets råd till föräldrar varit att de kan införa små smakprover till spädbarn från fyra månaders ålder. Världshälsoorganisationen WHO däremot, rekommenderar enbart amning i sex månader och fortsatt amning i minst två år eller längre. Rekommendationerna gäller för alla världens länder, även Sverige, och en anledning är att amning har vetenskapligt belagd stor positiv inverkan på både kvinnors och barns hälsa.
- Bröstmjölken innehåller ämnen som skyddar barnet mot bland annat infektioner som lunginflammation och urinvägsinfektion, under amningsperioden.
- Bröstmjölk minskar även risken för att barnet senare i livet drabbas av hjärt- och kärlsjukdom, fetma och diabetes.
- Kvinnor som ammar får en lägre risk att drabbas av till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, äggstockscancer, bröstcancer och typ 2-diabetes.
Källa: WHO
– Det saknas stöd i forskningen för att införandet av tidiga smakprover innebär några hälsofördelar för barnet eller mamman. Däremot vet vi att amningen har många hälsofördelar för både barnet och mamman. Till exempel skyddas barnet från infektioner under amningsperioden, och både mamma och barn får en minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, säger Eva-Lotta Funkquist, universitetslektor vid Uppsala universitet och barnmorska.
Skapar osäkerhet hos kvinnor
Tidigare studier har visat att nästan alla kvinnor uttrycker att de vill amma. Motstridiga råd från WHO och Livsmedelsverket, och rekommendationer utan evidens, som till exempel små smakprov, gör det svårare för mammor som vill amma att få stöd för det, och endast 10 procent av barnen i Sverige ammas fullt i sex månader.
– Därför är det av största vikt att myndigheter i Sverige har rekommendationer som främjar amning, och att de följer WHO:s. Risken är annars att mammor slutar amma tidigare och att både mamman och barnet får en större risk att drabbas av ohälsa, säger Eva-Lotta Funkquist.
Vetenskaplig artikel:
The association between early introduction of tiny tastings of solid foods and duration of breastfeeding, (Stern, J., Funkquist, EL. & Grandahl, M.), International Breastfeeding Journal.
Kontakt:
Eva-Lotta Funkquist, docent, universitetslektor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet samt barnsjuksköterska och barnmorska, eva-lotta.funkquist@kbh.uu.se
Jenny Stern, docent, forskare vid Uppsala universitet, lektor vid Sophiahemmet Högskola samt sjuksköterska, jenny.stern@kbh.uu.se
Maria Grandahl, docent, universitetslektor vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, maria.grandahl@kbh.uu.se
Fotnot:
Förenta nationerna, FN, konstaterar att amning säkerställer att barnet kan matas på ett säkert sätt i händelse av krig eller krissituationer, till exempel om energiförsörjningen inte fungerar eller vid brist på barnmat. Tidigare forskning visar att i västvärlden skulle fler kvinnoliv än spädbarnsliv räddas med hjälp av följsamhet till rekommendationen om full amning i sex månader (Bartick MC, et al. (2016)).
