Skuggodlat kaffe blommar en mulen morgon i Etiopien.
Artikel från Stockholms universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Barn stannar hemma från skolan och skördar kaffe och skyddar kaffeplantor från vilda djur. Småskalig så kallad skuggodling av kaffe gynnar biologisk mångfald, men är ofta beroende av barnarbete, något som påverkar barnens skolgång och framtidsutsikter, visar forskning från Stockholms universitet.

– När vi kartlade omfattningen av det barnarbete som förekommer i samband med kaffeskörden fick vi en bild av hur stora konsekvenser arbetet med att bevara skogstäcket får på utbildningsnivån i området, säger Tola Gemechu Ango, huvudförfattare till studien, forskare vid Institutionen för kulturgeografi vid Stockholms universitet.

Enligt studien har synergin mellan småbrukskaffe och bevarande av biologisk mångfald en baksida, där småbrukarnas beroende av barnarbete får tydliga negativa effekter på barns skolgång, vilket också kan påverka deras framtida möjligheter negativt. Bild: Tola Gemechu Ango

Enligt studien från Stockholms universitet har synergin mellan småbrukskaffe och bevarande av biologisk mångfald en baksida, där småbrukarnas beroende av barnarbete får tydliga negativa effekter på barns skolgång, vilket också kan påverka deras framtida möjligheter negativt.

Skogen global hotspot

Skogen i sydvästra Etiopien är en viktig garant för den globala biologisk mångfalden. Samtidigt är den en viktig plats för den lokala småskaliga kaffeproduktionen, den huvudsakliga inkomstkällan för flera miljoner människor i Etiopien.

Kaffet produceras i skuggan av större träd, något som fått avgörande betydelse för arbetet med att bevara skogstäcket och vårda livsmiljöer för skogslevande djur. Men genom att studera sambandet mellan kaffeproduktion och skogsvård har forskare nu identifierat negativa konsekvenser. Enligt studien har synergin mellan småbrukskaffe och bevarande av biologisk mångfald en baksida, där småbrukarnas beroende av barnarbete får tydliga negativa effekter på barns skolgång, vilket också kan påverka deras framtida möjligheter negativt.

– Genom studien ser vi tydligt hur kompromissen mellan alla behoven ser ut, mellan barnens möjligheter till utbildning och de ekonomiska och miljömässiga fördelar arbetet ger för skogsvården, säger Tola Gemechu Ango.

Hög skolfrånvaro på grund av kaffebärsplockning

Forskargruppen studerade pojkar och flickor i åldrarna 5 till 17 år i både fattiga och mer välbärgade hushåll för att se vilka barn som deltar mest frekvent i kaffebärsplockning och växtskydd och som därmed tvingades vara hemma från skolan. Resultaten visar att 90 procent av de studerade hushållen, särskilt i de hushåll som lever under fattiga förhållanden, använde barn både i produktionen av kaffebönor och för att skydda matgrödor från att bli förstörda av vilda djur. Hälften av de barn som arbetade samtidigt som de gick i skolan tvingades ofta vara frånvarande från skolan.

– Resultatet visar att barnarbete är ett utbrett problem i regionen, säger Tola Gemechu Ango.

Kaffebär.

Tydligare koppling mellan mål

Både internationella och nationella organisationer jobbar aktivt för att stötta arbetet för att bevara den biologiska mångfalden i området, bland annat för att skogen är viktig som kolsänka kopplat till klimatförändringarna.

– Våra resultat visar på vikten av att målen för klimatarbetet och att bevarande av biologisk mångfald kopplas tydligare till fattigdomsbekämpning och arbetet för barns rätt till utbildning och personlig utveckling. Bland annat skulle riktat arbete för att stärka lokala kaffekooperativ och fackföreningar och utvecklandet av arbetsbesparande teknik för kaffeproduktion vara möjliga strategier för att harmonisera olika mål för hållbar utveckling på ett sätt som är bättre i linje med mänskliga rättigheter och barns rätt till utbildning, säger Tola Gemechu Ango.

Vetenskaplig artikel:

Coffee, child labour, and education: Examining a triple social-ecological trade-off in an Afromontane forest landscape, Journal of Educational Development.

Denna artikel publicerades ursprungligen på Stockholms universitets webbplats.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera