Livsmedel som går till spillo kan komma till nytta för vår hälsa, visar en studie från KTH. Forskare har nämligen uppfunnit en majsbaserad gel, som skulle kunna ingå i mat och skydda tjocktarmen mot inflammationer.
Globalt försvinner cirka 38 procent av allt producerat livsmedel varje år – om man ser till matens hela livscykel från ax till limpa. Detta är långtifrån hållbart då matavfall står för åtta till tio procent av utsläppen av växthusgaser.
Forskare från Kungliga tekniska högskolan, KTH, har nu tittat närmare på den del som involverar majs, som är det största sädesslaget i den globala livsmedelsproduktionen.
Varje år framställs 1 200 miljoner ton. När majs sedan mals vid produktion av olika livsmedel uppstår olika biprodukter som till exempel olösliga fibrer.
Det är dessa fibrer som KTH-forskarna tagit vara på.
Majsfiber blir till gel
Fibrerna passerar människans magsäck opåverkade, men kan komma till nytta i tarmarna där de uppvisar prebiotiska egenskaper som gynnar goda bakterier.
– Vi har skapat antioxidantiska hydrogeler genom att använda de här majsfibrerna. I in vitro-studier har vi sedan visat att gelerna har en skyddande effekt på mänskliga tarmceller när det kommer till oxidativ stress, säger forskaren Francisco Javier Vilaplana Domingo vid KTH.
Prebiotika och probiotika
Prebiotika är långa kolhydrater, till exempel oligo- och polysackarider. De kan inte brytas ned av enzymer i tunntarmen, utan når tjocktarmen i intakt form. Där fungerar de som föda åt vissa bakterier, till exempel bifidobakterier. Prebiotika kan förbättra överlevnaden av probiotiska bakterier i såväl mat som i tarmen.
Probiotika är mikroorganismer som kan förbättra miljön i tarmen. Till probiotika hör mjölksyraproducerande bakterier som till exempel laktobaciller och bifidobakterier.
Källa: Läkartidningen
Kan bidra till sårläkning
Hydrogelerna som forskarna framställt skulle även kunna användas för att kunna hjälpa till vid sårläkning. Detta då de skulle motverka så kallad oxidativ stress i en tidig fas av inflammation och därmed bidra till läkprocessen. Gelerna skulle också kunna vara en ingrediens i bioaktiv mat och därmed förbättra maghälsan för människor som behöver det.
Enligt Francisco Javier Vilaplana Domingo har hydrogelerna mycket bra mekanisk stabilitet och textur genom så kallad ” enzymatic coupling ”, egenskaper hos gelen på nanometernivå som studerats i synkrotronljusanläggningen MAX IV-laboratoriet i Lund.
Enzymatic coupling är en form av biokatalys som använder enzymer för att utföra kemiska reaktioner i mild temperatur utan att använda farliga kemikalier.
Vetenskaplig studie:
Hydrogels with protective effects against cellular oxidative stress via enzymatic crosslinking of feruloylated arabinoxylan from corn fibre , Green Chemistry.
Kontakt:
Francisco Javier Vilaplana Domingo, universitetslektor och forskare vid avdelningen Glykovetenskap vid KTH, franvila@kth.se
