Reslystna dollarmiljonärer ett växande hot mot miljön

I en forskningsrapport från 2020 konstaterade forskare vid Linnéuniversitet att en procent av världens befolkning står för cirka hälften av utsläppen från kommersiella flygtransporter. Merparten är förknippade med resor i premiumklass för välbärgade personer, så kallade dollarmiljonärer, som flyger ofta.

Nu har forskarna tagit fram en modell för att räkna ut hur många dollarmiljonärer som kommer finnas i världen år 2050 – och hur mycket utsläpp de kommer att generera.

Hindrar omställningen

Studiens resultat visar att andelen dollarmiljonärer i världen kommer att öka från dagens 0,7 procent till 3,3 procent. Enligt modellen kommer deras utsläpp att stå för 72 procent av den återstående koldioxidbudgeten.

Det här minskar avsevärt chansen att stabilisera klimatförändringen vid 1,5 grader som är Parisavtalets mål, menar professor Stefan Gössling vid Linnéuniversitet.

– En fortsatt ökning av utsläppen i toppen gör omställningen mindre sannolik, eftersom den accelererande energiförbrukningen hos de rikaste sannolikt överstiger systemets förmåga att fasa ut fossila bränslen. Vi menar därför att det är nödvändigt att ifrågasätta huruvida politiska åtgärder, som till exempel progressiva skatter riktade mot de stora utsläpparna, kommer vara tillräckliga för att klara miljömålen, säger han.

En av de mer specifika frågorna som forskarna ställer i studien gäller lagstiftning som tvingar rika att införa teknik utan koldioxidutsläpp, till exempel att privatflygplansägare endast får tanka förnyelsebara bränslen.

Men detta kommer samtidigt att kräva betydande mängder förnybar energi –  särskilt för bränsleproduktion –  som är svårt att uppnå även med nuvarande energianvändningsnivåer, förklarar Stefan Gössling.

– För att bli oberoende av rysk import av kol, olja och gas och för att minska utsläppen av växthusgaser har till exempel Tyskland, Belgien, Nederländerna och Danmark lovat att öka investeringarna i havsbaserad vindkraft. Detta sätter ytterligare press på de redan ambitiösa planerna på att producera hälften av Europas el från vindkraft vid mitten av århundradet.

Läs också: När blir det grönt att flyga igen?

Krävs styrning och kontroll

Enligt forskarna kommer en annan central fråga för framtiden vara om det är möjligt att producera de hållbara flygbränslen som krävs för de välbärgade resenärerna – eller om en politik behövs för styrning och kontroll, till exempel förbud mot energiintensiva flygningar i premiumklass och privatflyg.

– Det finns numera en omfattande litteratur om den ojämna fördelningen av utsläpp mellan individer. Det finns ett bevisat samband mellan rikedom och utsläpp; det är extremt stor skillnad mellan hur mycket en person i till exempel Centralafrika genererar i utsläpp jämfört med mycket rika individer, säger Stefan Gössling.

Läs också: De rikare blir rikare

Han menar att resultaten från studien väcker frågan om politiska val och inritningar, som bör ske globalt, och att forskningen bekräftar att det är viktigt att rikta in sig på de stora utsläpparna.

–  Det är uppenbart att utan politiska krav på förändring, minskad energianvändning och en övergång till användning av förnybar energi bland de rika, är det svårt att se hur den globala uppvärmningen kan hållas inom kritiska tröskelvärden, säger Stefan Gössling.

Studie:

Millionaire spending incompatible with 1.5 °C ambitions, Cleaner Production Letters.

Kontakt:

Stefan Gössling, professor vid Linnéuniversitetet, stefan.gossling@lnu.se