När pandemin slog till 2020 ställde alla universitet om till distansundervisning. Skiftet innebar en stor utmaning för studenterna. Anonymiteten ökade och kraven på egen disciplin höjdes. Men handledning fungerade alldeles utmärkt på distans.
Studenternas erfarenheter fångas upp i en studie från Stockholms universitet, där 250 studenter på en metodkurs i pedagogik fick i uppgift att intervjua varandra hösten 2020. Det övergripande temat för intervjuerna var social interaktion online. När de 50 grupperna lämnade in sina rapporter visade det sig att nästan alla handlade om situationen med covidsmitta i samhället, distansundervisning och utmaningar kopplade till det.
Anonymitet ökar med undervisning på distans
I studien lyfter forskarna fram ett antal teman i studenternas berättelser. Det handlar exempelvis om studenternas disciplin, motivation och välmående, hur tekniken skapar nya kommunikationsmönster och om hur anonymiteten ökar när studenter och lärare aldrig träffas fysiskt.
Studenterna har behov av tydlig vägledning, främst från lärare och professorer. De upplever att tekniken förändrar kommunikationen och betonar att de digitala plattformarnas kvaliteter är viktiga att tänka på. Studierna påverkas av att studera hemifrån med sparsam kontakt med studiekamrater, vilket studenterna behöver vara medvetna om.
Distansundervisning påverkar samspelet i klassen
Omställningen till distansundervisning kom hastigt. Det var en nödsituation, förklarar Patrik Hernwall, forskare på Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet.
– Ändå var nog vi på DSV bättre förberedda än andra institutioner. Vi hade DSV Play, utrustning fanns i salarna och studenterna var teknikvana. Men omställningen handlade inte bara om att undervisningen skulle fungera. Det var så mycket annat som påverkade också: Många hamnade i ensamhet, de satt hemma i trånga lägenheter, och hade kanske svårt att skapa bra rutiner för studierna.
I intervjuerna pratade studenterna bland annat om lärares auktoritet och dynamiken i grupparbeten. Hur påverkas samspelet av att många inte har webbkameran igång under föreläsningar och gruppdiskussioner?
Sociala konventioner och rättspatos var ett annat tema. Få studenter tycker att det är okej att fuska. Men distansundervisningen gjorde att det ibland blev svårare att se var gränserna gick.
Handledning funkar ofta smidigare i Zoom
När pandemirestriktionerna hävdes drog många en lättnadens suck över att kunna återgå till ”vanlig undervisning”. Men Patrik Hernwall menar att det är viktigt att ta vara på den kunskap som distansundervisningen har gett.
– Det var mycket som fungerade bra. Till exempel funkar handledning ofta smidigare i Zoom. Att stå inför en grupp och föreläsa har vi gjort i ett par tusen år, och frågan är hur mycket utveckling som har skett under den tiden? Jag tycker att vi kom väldigt långt under de två år som vi undervisade på distans. Det finns många guldkorn som kan hjälpa oss att utveckla vår verksamhet, säger han.
Flexibel och tillgänglig utbildning på distans
Flexibilitet och tillgänglighet är starka argument för distans- eller hybridundervisning, anser Patrik Hernwall. Frågor från studenterna som ”Spelas det här in?” och ”När läggs det upp?” är viktiga och relevanta när tekniken gör undervisningen mer flexibel.
– Vi vill att universitetet ska vara öppet för alla, och vi vill att alla ska utbilda sig. Men långt ifrån alla kan sitta på en föreläsning klockan åtta. Om det är kravet kan man kanske inte delta om man är ensamstående förälder, eller om man bor på en annan ort, säger Patrik Hernwall.
Han menar att vi behöver diskutera framtidens universitetsutbildningar och examinationsformer mer.
– Studenterna kommer till oss med blandande erfarenheter och intressen. Det gäller att skapa dialog. Som lärare handlar min roll allt mindre om att förmedla stoff. Det går snarare ut på att skapa strukturer som leder till möten och kritiska samtal, säger han.
Vetenskaplig artikel:
Norms, appropriation, and social affordances in studying emergency remote teaching: a meta-analysis of student experiences , Högre utbildning (vol 12, nr 3, 2022).
Kontakt:
Patrik Hernwall, Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV), hernwall@dsv.su.se
Annika Käck, Specialpedagogiska institutionen, vid Stockholms universitet, annika.kack@specped.su.se
Johan Stymne, Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV), je@dsv.su.se
