Nästan en av fem elitidrottare har drabbats av depressions- eller ångestsymtom. Många har också upplevt att dåligt mående påverkat vardagen. Det visar en avhandling som undersökt psykisk ohälsa bland svenska idrottare på landslagsnivå.
I en avhandling vid Gymnastik- och idrottshögskolan har psykiatriska diagnoser och psykisk ohälsa hos svenska elitidrottare på landslagsnivå undersökts.
En delstudie undersökte förekomsten av symtom på olika psykiatriska diagnoser hos över 300 svenska elitidrottare på landslagsnivå.
Unga elitidrottare drabbas
Resultatet visar att nästan en av fem idrottare hade depressionssymtom eller ångestsymtom. Dessutom hade över hälften någon gång mått så psykiskt dåligt att det påtagligt påverkade deras förmåga att fungera som vanligt under två veckor eller mer.
Vanligtvis drabbades idrottarna när de var mellan 17 och 21 år.
– Detta sker under en tidsperiod med stora förändringar för många unga elitidrottare, som att slutföra gymnasiet och gå från junior- till seniortävlingar. Förebyggande insatser bör sättas in innan elitidrottarna når dessa åldrar, säger Cecilia Åkesdotter som skrivit avhandlingen vid Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
En av fyra hade ätstörning
I en annan delstudie ingick drygt 200 elitidrottare som sökt hjälp på två öppenvårdspsykiatriska kliniker i Stockholm och Malmö.
Bland dessa idrottare hade sju av tio ångestrelaterade diagnoser och hälften depressiva diagnoser. En av fyra hade ätstörningar. Dessutom var samsjuklighet mellan olika psykiatriska diagnoser vanligt.
Fem elitidrottare som tidigare fått en psykiatrisk diagnos har även intervjuats om sina upplevelser.
Tystnadskultur om psykisk ohälsa
Resultatet visar att det finns ett starkt stigma kring mental ohälsa inom elitidrotten, där utövare inte känner att de kan prata om att de mår psykiskt dåligt.
– Det finns en tystnadskultur och många känner att de behöver ta på sig en mask för att dölja hur de egentligen mår, säger Cecilia Åkesdotter.
I ytterligare en delstudie presenteras en kvinnlig elitidrottares upplevelse av att utveckla, leva med och söka behandling för en ätstörning i tre dikter.
– Dessa dikter kan skapa en djupare förståelse för det lidande och de utmaningar denna typ av diagnos medför, men även ge hopp om att det går att bli frisk, säger Cecilia Åkesdotter.
Avhandling:
Psychiatric disorders in Swedish elite athletes – prevalence, comorbidity and life stories, Gymnastik och idrottshögskolan
