Allt fler drabbas av hjärtsvikt – stor utmaning för sjukvården

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Upp till två procent av befolkningen drabbas av hjärtsvikt, visar en internationell studie. Patienterna lider också ofta av flera andra sjukdomar. Den komplexa situationen ställer allt högre krav på sjukvården.

Hjärtsvikt drabbar idag upp till 64 miljoner människor världen över. Men siffran förväntas öka i takt med att befolkningen blir äldre och allt bättre metoder för diagnostik.

Enligt en ny studie vid KI saknas bred internationell forskning som beskriver hjärtsviktspatienter och vilka konsekvenser sjukdomen får.

– Vi vet att hjärtsviktsförekomst ökar med en åldrande befolkning och därför är en modern och bred inblick i hur hjärtsviktspopulationen ser ut, medförande risker och kostnader, viktig för all form av vårdplanering, säger forskaren Anna Norhammar vid Karolinska institutet.

Två procent drabbas av hjärtsvikt

Forskarna har därför samlat in data via primär- och sjukvården från drygt 600 000 hjärtsviktspatienter i elva länder i Europa, däribland Sverige, mellan 2018 och 2020. Kanada och Israel ingick också i studien.

Studien visar att mellan en till två procent av befolkningen drabbas av hjärtsvikt. Studien visar också att patienterna har hög dödlighet – i genomsnitt avlider 13 procent varje år.

Det här är hjärtsvikt

Vid hjärtsvikt orkar inte hjärtat pumpa så mycket blod som kroppen behöver.

Hjärtproblem som orsakar hjärtsvikt kan bero på förändrad hjärtrytm, kärlkramp, hjärtinfarkt, högt blodtryck eller diabetes.

Några vanliga symtom vid hjärtsvikt är trötthet, orkeslöshet, andfåddhet, svullna anklar och ben, kissnödighet och hjärtklappning.

Källa: 1177

Njursvikt och diabetes samtidigt

Hjärtsviktspatienter är dessutom drabbade av högre samsjuklighet än vad tidigare studier i enskilda länder har visat.

– Hälften av hjärtsviktspatienterna hade ischemisk hjärtsjukdom, hälften hade njursvikt och en tredjedel diabetes. En orsak till att samsjukligheten har ökat bland hjärtsviktspatienter är sannolikt att vi i dag lever längre upp i hög ålder med flera samtidiga sjukdomar. Detta gör hjärtsviktsvården än mer komplex, då det är många bidragande faktorer att ta hänsyn till, förklarar Anna Norhammar.

Ny medicin för hjärtsvikt

Ett annat fynd från studien är att fler patienter än vad tidigare forskning visat har hjärtsvikt med bevarad vänsterkammarfunktion. Det är intressant eftersom det nu finns en möjlig behandling för dessa patienter som inte har använts tidigare, enligt Anna Norhammar.

– Det är ett diabetesläkemedel som efter omfattande studier nu används vid hjärtsvikt oavsett om man har diabetes eller inte. Dessa nya läkemedel var i princip inte använda i vår kohort eftersom evidensen inte fanns på plats före år 2020. Nu när evidensen är där blir det intressant att följa om situationen kan förbättras, vilket vi har stora förhoppningar att det ska göra, säger hon.

Stora kostnader för sjukvården

Ytterligare en slutsats från studien är att hjärtsvikt är kostsamt för sjukvården. I Europa läggs en till två procent av den totala sjukvårdsbudgeten på just hjärtsvikt. Kostnaden förväntas dessutom öka.

– Sjukvårdskostnaderna är framförallt relaterade till försämrad och sjukhuskrävande hjärt- och njursvikt och i mindre utsträckning relaterat till traditionella kardiovaskulära sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Så våra data tydliggör att insatser som förhindrar förnyad hjärt- och njursvikt är betydelsefullt, säger Anna Norhammar.