Tidig behandling med antibiotika kan vara avgörande för att undvika svåra komplikationer vid sepsis. Men sjukdomens diffusa och mångtydiga symtom kan vara svåra att bedöma av ambulanssjukvårdare, visar en avhandling.
Varje år drabbas cirka 50 000 personer i Sverige av sepsis, eller blodförgiftning. Cirka 20 procent avlider.
Den allvarliga sjukdomen kan vara svår att upptäcka i tid, och för många som insjuknat i sepsis spelar ambulanssjukvården en avgörande roll i det tidiga skedet av sjukdomen.
– De första sex timmarna efter insjuknandet är särskilt viktiga. När väl ambulanspersonalen identifierat patienter med sepsis får de antibiotika tidigare vilket innebär att risken minskar för komplikationer eller att patienten avlider, säger forskaren Agnes Olander vid Högskolan i Borås.
Cirka hälften av patienterna som söker vård på en akutmottagning på grund av sepsis har kommit in med ambulans.
– Ambulanspersonalen har alltså en betydande roll att spela, fortsätter Agnes Olander.
I en avhandling har hon intervjuat patienter och närstående om deras erfarenheter av sjukdomsförloppet. Även ambulanspersonal har intervjuats för att ta reda på vad som får dem att misstänka sepsis och hur de gör bedömningar.
Mångtydiga och svårbedömda symtom
I avhandlingen ingår också en studie som utgår från journaler för att se vilka kännetecken på sepsis som ambulanspersonalen angett.
Resultaten visar att de vanligaste symtomen på sepsis var andningssvårigheter, förändringar mentalt och muskelsvaghet. De vanligaste tecknen var låg syresättning, förhöjd andningsfrekvens, förhöjd puls, ett lägre blodtryck, samt att kroppstemperaturen både kan vara förhöjd och låg.
I avhandlingen har även patienter med allvarlig, och mindre allvarlig, sepsis jämförts. Resultaten visar att patienter med allvarlig sepsis oftare hade påverkad andning, förändrad mental status, sämre syresättning, förhöjt plasmaglukos och att kroppstemperaturen var lite lägre eller helt normal.
Avhandlingen har också jämfört patienter som fått diagnosen sepsis med dem som inte fått det. Främst undersöks biomarkörerna – ämnen som indikerar en förändring i kroppen – plasmaglukos och serumlaktat för att se om ett förändrat mätvärde kunde identifiera patienter med sepsis i ambulanssjukvården. Men där kunde varken plasmaglukos eller serumlaktat identifiera sepsis.
Symptomen är alltså mångtydiga och det finns inga enskilda och tydliga tecken som i sig räcker för att fastställa sjukdomen.
Sepsis – en förrädisk sjukdom
Sepsis uppkommer som en följd av att immunförsvaret överreagerar mot en infektion. Vanliga anledningar till sepsis är lunginflammation eller urinvägsinfektion.
I intervjustudien med patienterna framkommer att symptomen ofta är diffusa vid insjuknandet. Patienterna beskriver ofta sjukdomsförloppet som smygande och att det är svårt att förstå att de är allvarligt sjuka.
– Många avvaktar med att söka vård. De upplever någon form av sjukdomskänsla men symtomen relateras ofta till en början till en annan sjukdom. Det kan till exempel kännas som magsjuka eller ryggont som de tror ska gå över, men som aldrig riktigt gör det, utan det blir bara värre, säger Agnes Olander och fortsätter:
– När tillståndet förvärras och symptomen blir påtagliga förstår de allvaret och att de behöver söka vård. Men i det läget kan de bli förändrade mentalt och inte vara sig själva. När det gått så långt är det inte ovanligt att det är anhöriga som kontaktar vården.
Utmaning för ambulanssjukvårdare
Bara runt 36 procent av dem som insjuknat i sepsis identifieras inom ambulanssjukvården. I intervjuerna med ambulanspersonalen framkommer att de ofta upplever att det är en stor utmaning att bedöma och identifiera sepsis.
– Det finns riktlinjer för bedömning av sepsis men de är inte tillräckligt träffsäkra och är ofta baserade på vitalparametrar, till exempel kroppstemperatur. Men hos sepsispatienter är dessa parametrar inte alltid så avvikande, förklarar Agnes Olander.
Helhetsbild viktig för rätt bedömning
Avhandlingen visar att ambulanspersonalen behöver skaffa sig en helhetsbild av hela sjukdomsförloppet för att kunna göra rätt bedömning:
- De behöver lyssna på patientens och de närståendes berättelser om hur sjukdomsförloppet förändrats. De behöver förstå att symtom och tecken kan vara mångtydiga och indikera andra sjukdomstillstånd.
- De kan även observera miljön runt patienten för att hitta tecken som kan tyda på en längre tids svår sjukdom, som skarp urindoft, öppnade läkemedelsförpackningar med febernedsättande läkemedel eller en ostädad bostad.
- Ambulanspersonalens tidigare erfarenhet spelar stor roll och behöver vägas in i den sammantagna bedömningen.
- Slutligen är samtalet med kollegor och annan sjukvårdspersonal viktigt för att få stöd i misstanken om att det rör sig om sepsis.
Bidra till ökad förståelse
Alla dessa delar behöver läggas samman till en helhetsbild ihop med vitalparametrar och biomarkörer, menar Agnes Olander.
– Jag hoppas att avhandlingen kan bidra till att vi får en ökad förståelse för sjukdomsförloppet och hur insjuknandet i sepsis går till, men också en ökad kunskap om ambulanspersonalens bedömningar. Förhoppningsvis kan det leda till att sepsispatienter identifieras tidigare, säger hon.
Avhandling:
När livet plötsligt tar en ny vändning: Att förstå, hantera och identifiera allvaret vid insjuknandet i sepsis, Högskolan i Borås.
Kontakt:
Agnes Olander, ambulanssjuksköterska och filosofie doktor i vårdvetenskap, agnes.olander@hkr.se
