Övervikt, stillasittande och typ 2-diabetes bidrar till att fler får fettlever. En studie ser nu att dålig muskelhälsa är en riskfaktor för följdsjukdomar och död.
Levern är en lagringsplats för energi – i form av socker och fett – men även för andra viktiga ämnen som vitaminer och järn.
En frisk lever innehåller bara lite fett. Men ibland blir mängden fett så stor att det kallas fettlever. Tillståndet kan uppkomma vid för hög konsumtion av alkohol, men de flesta med fettlever överkonsumerar inte alkohol.
Under senare år har forskning visat att övervikt och diabetes typ 2 är en minst lika viktig orsak.
Fettlever allt vanligare
Runt en av fyra vuxna i världen uppskattas ha fettlever som inte orsakats av alkohol.
Förekomsten i Sverige är troligtvis något lägre, men utgör redan i dag ett vanligt problem och förväntas öka i takt med att fetma blir vanligare.
De flesta är omedvetna om att de har fett i levern. Utmaningen ligger i att hitta den relativt lilla andel personer med fettlever som också utvecklar en permanent leverskada, som kan bli livshotande. Forskare försöker därför hitta sätt att tidigt kunna identifiera de individer som löper störst risk att drabbas av nedsatt leverfunktion.
Studie undersökte muskler
I en studie har forskare undersökt deltagare med magnetkamera, MR. De riktade in sig på studiedeltagarnas muskler eftersom muskelförtvining och dålig muskelhälsa generellt är vanligt vid livsstilsrelaterade sjukdomar som fetma, diabetes typ-2 och icke-alkoholorsakad fettlever. Det är också kopplat till sämre prognos i sena stadier av leversjukdom.
Men man vet ännu inte vad som är hönan och vad som är ägget, det vill säga om muskelhälsan försämrats till följd av annan sjukdom eller om dålig muskelhälsa kan påskynda sjukdomsutvecklingen.
I den aktuella studien har fettmängden i levern och muskelsammansättningen hos drygt 40 000 individer mätts i MR-bilderna. Runt 5 000 personer bedömdes ha icke-alkoholorsakad fettlever.
Muskelsammansättning påverkar risk
En kombination av liten volym på lårmusklerna och inlagrat fett i musklerna bedömdes vara en ogynnsam muskelsammansättning. I studien bedömdes även deltagarnas muskelfunktion, som handgreppstyrka, gånghastighet och förmåga att gå i trappor.
– Vi ser att genom att titta på muskelsammansättningen kan vi förutse vilka personer med fettlever som har högst sannolikhet att dö, säger Jennifer Linge, doktorand vid Linköpings universitet.
Sambandet mellan muskelsammansättningen och dödlighet påverkades inte av om muskelfunktionen var bra eller dålig.
Olika resultat i studier kan förklaras
Det visade sig att förekomst av fettlever i sig inte var kopplat till försämrad prognos i studien. Även om resultatet är i linje med flera tidigare studier, går det emot den rådande uppfattningen att fettlever är starkt kopplat till utveckling av hjärt-kärlsjukdom och död.
En förklaring till att studier får olika resultat kan vara att studier om fettlever oftast undersöker patientgrupper från sjukhus. Tittar forskarna, som i detta fall, på befolkningen generellt ges en annan bild.
Bättre diagnostik behövs
Fyndet belyser behovet av bättre diagnostik för att hitta de individer som har sämre prognos, menar forskarna.
– Vi tycker att muskelsammansättning är en väldigt spännande komponent i att förstå vilka individer som har risk för att utveckla svår sjukdom och död. I pågående forskning lär vi oss mer om hur faktorer som exempelvis kost, träning och olika läkemedel påverkar muskelsammansättning, säger Mattias Ekstedt, professor vid Linköpings universitet.
Studien baseras på UK Biobank där frivilliga deltagare undersöktes med magnetresonanstomografi.
Studie:
Adverse muscle composition is a significant risk factor for all-cause mortality in NAFLD[/language], JHEP Reports.
Kontakt:
Mattias Ekstedt, biträdande professor vid institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet, mattias.ekstedt@liu.se
Jennifer Linge, doktorand vid institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet, jennifer.linge@liu.se
