De snabbt ökande matpriserna gräver hål i konsumenternas plånböcker och eldar på inflationen. Men är situationen värre i Sverige än i andra europeiska länder? Svaret är att variationer finns över tid, men i stort sett följer de svenska priserna EU-snittet.
En rapport från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har undersökt om de svenska matpriser skiljer sig från genomsnittet inom EU. Forskarna har jämfört utvecklingen av livsmedelspriserna från början av 2021 till slutet av 2022.
Analysen visar att Sverige inte skiljer sig från genomsnittet för euroländerna när forskarna tittade på hela perioden.
– Men utvecklingen skiljer sig tidvis mellan olika länder under delar av perioden. Under andra halvan av 2022 var prisökningarna i Sverige något högre än genomsnittet i euroländerna och i slutet av 2022 avtog prisökningstakten i Danmark och Finland medan priserna i Sverige och de flesta andra euroländer fortsatte uppåt, säger Fredrik Wilhelmsson vid AgriFood Economics Centre, Lunds universitet.
I rapporten diskuteras även möjliga orsaker till att prisökningarna på livsmedel kan skilja sig mellan länder inom EU – trots en inre marknad och en gemensam jordbruks- och handelspolitik.
Flera faktorer styr utvecklingen
Takten på prisökningar för livsmedel mellan EU-länder kan variera på grund av skillnader i konkurrens i livsmedelskedjan, importkostnader, energikostnader i livsmedelsproduktionen och nationell politik.
Under 2022 har Sverige haft förhållandevis höga importkostnader till följd av kronans försvagning, enligt rapporten.
– Den stora ökningen av svenska importpriser sammanfaller med en försvagning av kronan. Det har alltså blivit dyrare att importera livsmedel till Sverige. Dyrare import jämfört med andra EU-länder har sannolikt bidragit till den höga prisökningstakten i Sverige under andra halvan av 2022, säger Fredrik Wilhelmsson.
Konkurrens i livsmedelskedjan påverkar
Skillnader i konkurrensen i livsmedelskedjan kan även påverka vilket genomslag ökade kostnader i produktionen av jordbruksprodukter och livsmedel får på konsumentpriserna. Det kan skapa skillnader i prisökningstakt mellan EU-länder.
Men fortsatta studier av konkurrensen i den svenska livsmedelskedjan är nödvändiga för att förstå dess betydelse för de snabbt ökande livsmedelspriserna i Sverige under 2021 och 2022. Forskarna kommer därför följa utvecklingen under andra halvan av 2023.
Rapport:
Stigande matpriser – är det värre i Sverige?
Kontakt:
Fredrik Wilhelmsson, föreståndare vid AgriFood Economic Centre, Lunds universitet,
fredrik.wilhelmsson@agrifood.lu.se
