Sjöfart och vägtransporter fungerade utan större störningar under coronakrisen. Efterfrågan på varor var stor och nya digitala lösningar underlättade hanteringen av godset, enligt en rapport från VTI.
Forskare har undersökt hur sjöfart och långa landsvägstransporter påverkades under coronapandemins första två år.
Studien visar att flödena av gods i Sverige höll sig på en på stabil nivå, med små skillnader i trafikvolym jämfört med de två åren före pandemins utbrott 2020.
Enligt forskarna visade sig godstransportsystemet vara robust för de störningar som coronakrisen medförde.
– Pandemin var en allvarlig kris på andra områden, inte minst inom sjukvården. Men för godstransporterna blev det aldrig det. De klarade sig relativt opåverkade om man ser på hela systemet, säger Jessica Wehner, som är forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.
Lastbilstransporterna minskade i början
Men enskilda problem fanns och viss påverkan märktes. Till exempel minskade lastbilstransporterna till Danmark, Tyskland och Polen snabbt med 10–15 procent under pandemins första fem veckor 2020. Liknande tendenser fanns även för vissa kombiterminaler och lager.
Återhämtningen efter den inledande nedgången varierade kraftigt för olika varugrupper, typ av lastbil och destination inom Sverige.
Vissa hamnar hade problem
Ojämn tillgång till tomma containrar, och att vissa varor hopade sig på grund av eftersläpning i leveranserna, vållade även problem i vissa hamnar. Däremot visar inte statistiken någon tydlig minskning av containertransporter genom hamnarna under pandemiperioden.
Digitala lösningar utvecklades
Orsaken till att transportsystemet klarade coronakrisen var en rad enskilda åtgärder på mikronivå, enligt forskarna. Det innebar en rad beslut av företag och enskilda medarbetare för att få transporterna att fungera – trots restriktioner och annan påverkan under pandemin.
I flera fall skapades digitala lösningar som underlättade överlämnandet av varor. I stället för att beställare tvingades ta emot varor och signera mottagandet personligen, utvecklades appar där detta kunde göras digitalt och på distans. Chaufförer behövde inte heller gå in på hamnkontor och visa upp godshandlingar. Även detta gjordes digitalt.
– Genom automatisering av processer, digitalisering och smarta överlämningssätt fungerade det mesta på ett smidigt sätt och godstransporter fortsatte att rulla på, säger Jessica Wehner och tillägger att de smarta lösningarna finns i alla led i transportkedjan.
Framtida störningar kan se annorlunda ut
Forskarna jämför också coronapandemin med tidigare kriser och ställer frågan vilka lärdomar som går att dra för framtiden. Godstransportsystemet förmåga att stå emot störningarna är positivt, men framtida störningar kan se annorlunda ut. Det innebär att det är svårt att veta vad som kommer att krävas av godstransportsystemet framöver.
– Framtiden är obekant och en kris är ofta en okänd händelse som man är oförberedd på. Det gör det svårt att jämföra pandemin med framtida stora externa störningar, säger Jessica Wehner.
Hög efterfrågan på varor
Ekonomiska kriser innebär ofta minskad efterfrågan på varor och transporter, men pandemin innebar en fortsatt hög efterfrågan för de flesta branscher. De svårigheter som uppstod gällde framför allt varuförsörjningen, men då bara för enskilda produkter och inte transportsystemet som helhet.
– Samtidigt innebar pandemin två års träning i krishantering. Kriser gick från något abstrakt som man i bästa fall hade en plan för, till något som man kanske tvingades arbeta med varje dag. Den erfarenheten är också viktig, säger Jessica Wehner.
I rapportens underlag ingår en kombination av intervjuer och kvantitativ analys av fem datakällor, varav två med gps-information från enskilda fartyg och lastbilar.
Rapport:
Coronapandemins effekter på det svenska godstransportsystemet: analys av åren 2020 och 2021, VTI.
Kontakt:
Jessica Wehner, forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut och projektledare för rapporten.
