Fetmaoperation förbättrar hälsan även hos yngre tonåringar

Svår obesitas* har ökat kraftigt bland unga under 2000-talet. Sjukdomen är förknippad med många hälsorisker och försämrad livskvalitet.

På senare år har fetmakirurgi blivit allt vanligare, men hittills har kunskap saknats om hur bra sådana operationer fungerar för yngre tonåringar mellan 13 och 16 år. Det har också varit oklart i vilken mån intensiv icke-kirurgisk behandling kan vara effektiv.

50 yngre tonåringar har nu deltagit i en ny studie vid Lunds universitet. Hälften av dem  behandlades med kirurgi, i de flesta fall gastric bypass. Hälften fick genomgå en intensiv behandling utan kirurgi.

– Vår studie visar att de unga tonåringarna klarar viktkirurgi minst lika bra som de lite äldre, säger Torsten Olbers, professor i kirurgi vid Linköpings universitet.

Vikten minskade med 30 procent

Efter två år hade de opererade ungdomarna 30 procent viktminskning i snitt. Värden för blodsocker, blodfetter och inflammation hade också förbättrats avsevärt i jämförelse med de ungdomar som fick behandling utan kirurgi.

Ungdomarna som opererades hade också betydande förbättringar i den fysiska livskvaliteten. De kunde till exempel röra sig normalt, jämfört med tonåringarna som fick annan behandling.

Ungdomarna som inte opererades började behandlingen med åtta veckors pulverkost och tappade då mycket i vikt. Men trots intensiva insatser, där ungdomarna hade tät kontakt med behandlingsteamet, behölls inte viktminskningen över tid. Redan efter två år hade 20 procent av dessa ungdomar behövt genomgå en operation.

Inga skillnader i psykisk hälsa

Trots den betydligt större viktnedgången hos de opererade ungdomarna fanns inga skillnader i den psykiska hälsan mellan grupperna efter två år. Tonåringarna som gjorde det kirurgiska ingreppet mådde bara bättre under studiens första år.

– Det är en vanlig föreställning att en stor viktnedgång ska förbättra den mentala hälsan och leda till exempelvis mindre ångest eller depression. Våra resultat visar tydligt att det inte är så och det är ett viktigt budskap att förmedla så att de ungdomar som opereras har rätt förväntningar, säger Kajsa Järvholm, docent i psykologi vid Lunds universitet.

Uppföljning av näringsbrist behövs

Studien visade samtidigt att tonåringarna klarade kirurgin mycket bra. Ingen behövde opereras på nytt på grund av komplikationer. De hade inte mer mag- och tarmrelaterade problem jämfört med gruppen som inte fick kirurgisk behandling. De ångrade inte heller att de låtit operera sig.

När ungdomarna följdes upp efter två år fanns inga skillnader mellan grupperna när det gäller näringsbrist, till exempel brist på vitaminer och mineraler.

– Det behövs dock mycket längre uppföljning för att bedöma om näringsbrister och benskörhet kan vara långsiktiga utmaningar, framför allt hos de som inte tar de ordinerade kosttillskotten, säger Kajsa Järvholm.

Studie:

Metabolic and bariatric surgery versus intensive non-surgical treatment for adolescents with severe obesity (AMOS2): a multicentre, randomised, controlled trial in Sweden, Lancet Child & Adolescent Health.

Kontakt:

Kajsa Järvholm, docent i psykologi vid Lunds universitet, kajsa.jarvholm@psy.lu.se

Torsten Olbers, professor i kirurgi vid Lunds universitet, torsten.olbers@liu.se