Så kan förskollärare prata med barn om hållbar utveckling

Mänskligheten står inför stora hot och barn som växer upp idag kommer att behöva bidra till lösningar när de blir vuxna, men de riskerar också att gripas av hopplöshet inför framtiden.

Men ska barn behöva tyngas av svåra frågor om klimathot, social och ekonomiska orättvisa, oenighet om slutmål och vilka åtgärder som krävs?

– Barnen blir hela tiden översköljda av information de inte kan hantera. Därför är det viktigt att börja prata om hållbarhet tidigt, säger forskaren Ola Uhrqvist vid Linköpings universitet.

Utgår från Agenda 2030 och läroplan

För några år sedan inledde forskare vid Linköpings universitet ett samarbete med nio förskolor i Norrköping. Målet var att utveckla metoder för att prata med barn om hållbar utveckling. Bakgrunden är FN:s hållbarhetsmål som sammanfattas i Agenda 2030, men också kraven i förskolans läroplan.

Projektet har nu resulterat i en rapport om hur samtal med barnen kan underlättas.

Sagor med nyanser

Metoden går ut på att skapa berättelser tillsammans med barnen, men det handlar inte om traditionella svartvita sagor. I stället rör det sig om berättelser där pedagogerna mycket medvetet vrider och vänder på perspektiven.

– Det är motsatsen till sociala medier-logiken. Där blir det väldigt snabbt svart eller vitt. Vi behöver berättelser som tar sig tid att skapa en helhet, säger Ola Uhrqvist.

I den nya sortens berättelser står inte människan självklart i centrum utan måste samsas med andra arter – och de flesta lösningar har både fördelar och nackdelar.

På så sätt kan man till exempel diskutera köttätande eller dricksvatten ur olika perspektiv, där karaktärer får argumentera för sin sak på lika villkor. Resultatet är sagor utan enkla lösningar. Det är inte längre Rödluvan som är snäll och vargen som är dum. Båda har intressen som behöver tas hänsyn till.

Svåra lösningar kräver kompromisser

Om bilden blir mer komplicerad upptäcker barnen att det går att nå kompromisser. Det spelar roll att man gör något – även resultatet inte blir perfekt. Samtidigt måste berättelser för förskolan röra saker på barnens nivå och inom områden de kan påverka.

Ola Uhrqvist menar att det här kan göra att barnen känner sig mindre maktlösa inför framtiden. Han tror också att mångfalden av röster i berättelserna kan bidra till att undvika konflikter med barnens föräldrar i frågor som kan vara djupt politiska och ideologiska.

Undvika repetition av gamla mönster

Projektet har stundtals varit arbetskrävande för förskollärarna eftersom det krävt att de själva tänker igenom frågorna först. Men målet är att hjälpa pedagogerna att styra berättelserna så att de skapar helhetssyn och inte bara upprepar gamla mönster.

– Det är ett ganska svårt material om man ska göra det på riktigt. Men de som tagit till sig metoden har skapat superspännande berättelser, säger Ola Uhrqvist.

Rapport:

Att skapa den nya berättelse som världen behöver: Ett fortbildningsmaterial för att arbeta med berättelser i lärande för hållbar utveckling i förskola

Kontakt:

Ola Uhrqvist, forskare vid institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet, ola.uhrqvist@liu.se