Allt fler i ömtålig natur − huvudbry för friluftsföreningar

Pandemin gjorde att ännu fler människor tog sig ut i naturen, många i ett arrangemang av en friluftsorganisation.

Men allt fler som vistas i naturen, transporterar sig och köper utrustning, innebär ökat slitage och större utsläpp. I en rapport har forskare vid Malmö universitet undersökt nio friluftsorganisationers arbete med ekologisk hållbarhet.

− Paradoxen är intressant, organisationerna vill att många ska vara ute i naturen men det påverkar samtidigt denna natur negativt, och de vet inte riktigt vad de ska göra, säger Susanna Hedenborg, som är forskare i idrottsvetenskap vid Malmö universitet.

Riktlinjer saknas för ekologisk hållbarhet

Föreningarna, klubbarna och organisationerna som har undersökts tillhör alla paraplyorganisationen Svenskt Friluftsliv. Samtliga uppgav att de aktivt tänkte på och diskuterade vad de vill uträtta. I många av organisationerna saknas dock en konkret policy, riktlinjer eller en punkt i stadgarna som rör ekologisk hållbarhet.

− Pratet i verksamheten, den naturliga inneboende känslan att värna naturen. Om det inte finns nedtecknat utifrån ekologisk hållbarhet så måste det skapas. De behöver utveckla eller uppdatera policys som vilar på en gemensam grund. En del av det är att följa Svenskt Friluftslivs egen hållbarhetspolicy som lanserades 2022, så den är ju också ny, säger Marie Larneby, forskare i idrottsvetenskap vid Malmö universitet.

Belastning leder till skamkänslor

Många av organisationerna säger att de redan gör mycket. De samåker och anordnar bytesdagar av utrustning. Organisationerna talar om medlemmar som upplever skamkänslor när de belastar naturen som de vill bevara.

En förändring i synsätt har redan skett. Det ses inte längre som en självklarhet att åka till andra sidan jorden för en vandring som kan utföras närmare hemorten.

− Det är självklart för organisationerna att göra de förändringar som krävs, men det är svårt att genomföra dem. Tid, pengar och resurser räcker inte. Det är svårt att veta vilka krav de kan ställa på ideella ledare. Riskerar de att förlora medlemmar om de ökar kraven? Att byta ut bensinbilar till elbilar går kanske inte, säger Marie Larneby.

Mer begagnade prylar och färre flygresor

För många är transporterna en svår nöt att knäcka, det går helt enkelt inte alltid att åka buss eller tåg till otillgängliga platser i naturen. Fler organisationer inser att de måste ta bort vissa inslag helt och hållet för klimatets skull, även om det riskerar att göra deras egen verksamhet sämre. Många vill ta bort flygresor, viss typ av mat och främja begagnad utrustning.

− De har länge varit medvetna om det lilla, att inte segla för nära en viss strand så vattnet grumlas, inte klättra på en viss bergsvägg under vissa veckor då fåglar häckar där och liknande. Nu vill de vill få mer struktur på arbetet med ekologisk hållbarhet, säger Marie Larneby.

Förändringar är möjliga

Rapporten visar att det finns stor potential för organisationerna att göra insatser i hela Sverige. De har många medlemmar och stor påverkan.

− De vet att de skadar platsen de är på, inte genom att inte värna allemansrätten utan genom att köra bil dit. Om de tar ett riktigt krafttag som rörelse att få fler att dra åt samma håll ökar det möjligheten till att bli ett positivt bidrag. Förändringar är möjliga på kort tid, säger Marie Larneby.

Rapport:

Från naturvård till klimathot: Friluftsorganisationers arbete med ekologisk hållbarhet

Kontakt:

Susanna Hedenborg, professor i idrottsvetenskap, Malmö universitet, susanna.hedenborg@mau.se

Marie Larneby, lektor i idrottsvetenskap, Malmö universitet, marie.larneby@mau.se