Förödande värmeböljor och kraftiga stormar ökar i Europa. En studie kan nu visa att cirkulationsmönster i atmosfären, som orsakar extremväder, har blivit vanligare. Utvecklingen överraskar och oroar forskare.
De senaste årens kraftiga ökning av värmeböljor i Sydeuropa beror inte enbart på växthuseffekten.
Klimatförändringar har gjort en särskild sorts atmosfäriska cirkulationsmönster mer vanligt. Det har bidragit till extremvädret och många dödsfall till följd av värmen. Det visar en ny studie.
– Än så länge finns det relativt lite forskning om hur förändringar i atmosfäriska mönster i vårt nuvarande klimat påverkar förekomsten av extremväderhändelser och hur de i sin tur påverkar samhället. Att de här cirkulationsmönstren som leder till extremt väder i Europa har blivit mycket vanligare är både överraskande och oroande, säger Gabriele Messori, professor i meteorologi vid Uppsala universitet.
Klimatförändringar påverkar luftens rörelser
Klimatförändringar påverkar alla aspekter av klimatsystemet. Det är förhållandevis enkelt att mäta den pågående temperaturökningen och dess effekter. Däremot har det varit en långvarig utmaning för forskare att förstå hur klimatförändringar påverkar den atmosfäriska cirkulationen. Här menas storskaliga luftrörelser, till exempel vindar, som styr väderleken.
I studien kan forskarna visa att de atmosfäriska cirkulationsmönster som orsakar värmeböljor i Europa och ökade stormar i norra delen av kontinenten, blivit allt vanligare under de senaste decennierna.
Mönstren stoppar sval luft
Under sommaren minskar dessa cirkulationsmönster tillförseln av sval luft från Nordatlanten till Europa. Under vintern underlättar de för flera atlantiska stormar att nå kontinenten.
Över nio av tio av de dödsfall som beror på extrema värmeböljor inträffade under dessa allt vanligare atmosfäriska cirkulationsmönster, konstaterar forskarna. Samma sak gäller för över en tredjedel av de kraftiga vindstormarna i Europa.
– Redan med vårt nuvarande klimat bidrar det här till extrema väderhändelser. Med den globala uppvärmning som vi ser framför oss, kan man förvänta sig ännu större effekter. Cirkulationsförändringar måste därför tas i beaktande när man till exempel försöker förklara extrema händelser med klimatförändringar, säger Gabriele Messori.
Studien har gjorts av forskare från Uppsala universitet och CNRS i Frankrike.
Studie:
Atmospheric circulation compounds anthropogenic warming and impacts of climate extremes in Europe, Pnas.
Kontakt:
Gabriele Messori, professor i meteorologi vid institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet, gabriele.messori@geo.uu.se
