Epoxiplaster, som används inom byggindustrin, kan ge svår kontaktallergi. Nu har forskare tagit fram en ny plast som kan vara betydligt bättre ur hälsosynpunkt.
Epoxiplaster har länge använts inom byggindustrin och på senare tid även allt mer vid tillverkning av vindkraftverk.
Plasten tillverkas från bisfenol-A som är petroleumbaserat. Risken för att utveckla kontaktallergi är stor vid hantering av epoxiplast. Ibland räcker inte skyddskläder.
Innehåller hormonstörande ämne
Epoxiplaster skapas genom att man låter två ämnen reagera med varandra. Det ena ämnet, som kallas DGEBA (Di-GlycidylEter av Bisfenol-A) är reaktivt och bidrar till att skapa hållbara, härdade, plaster.
Men även efter härdningen av epoxiplasten finns rester kvar både av det allergena DGEBA och av det hormonstörande bisfenol-A, vilket innebär hälsorisker.
Tre mål med ny plast
Nu har forskare vid Göteborgs universitet tagit fram en ny plast som skulle kunna fungera som ett mindre hälsofarligt alternativ. Forskningen hade från början tre mål, säger Kristina Luthman, professor i läkemedelskemi.
– Plasten skulle minska kontaktallergi, vara baserad på ett lättillgängligt och förnyelsebart utgångsmaterial och inte baseras på bisfenol-A som är känt för att vara hormonstörande.
Görs av socker
Den nya epoxiplasten baseras på isosorbid, ett ämne som framställs av glukos, alltså vanligt socker. Den största vinsten är arbetsmiljön för dem som ska hantera plasten, säger Kristina Luthman.
– Om plasten blir mindre allergiframkallande har det stor praktisk betydelse. Då kan det räcka med att bära skyddskläder, vilket det inte alltid gör idag.
En annan fördel med det nya materialet är att det skapas av ett förnyelsebart material, inte fossil olja som är fallet med dagens epoxiplaster.
Hårdare kemikalieregler kan ge öppning
Nästa steg blir att testa den framtagna plasten och se om den har rätt egenskaper för att kunna användas som ersättning till dagens epoxiplaster i industrin.
Eftersom plasten görs av socker blir materialet billigt.
– Användbarheten och kostnadseffektiviteten får bli frågor för plastindustrin att titta på. Ett hinder är att bisfenol-A är billigt och användbart för att skapa plaster med olika egenskaper. Därför kan det vara svårt att övertyga industrin om ett skifte. Men om bisfenolanvändandet regleras hårdare inom EU kommer saken i ett annat läge, säger Kristina Luthman.
Vetenskaplig artikel:
Nature-Derived Epoxy Resin Monomers with Reduced Sensitizing Capacity – Isosorbide-Based Bis-Epoxides, Chemical research in toxicology.
Kontakt:
Kristina Luthman, professor i läkemedelskemi, Göteborgs universitet
kristina.luthman@gu.se
