Tarmfloran påverkas av defensiner, ett slags försvarsmolekyler. Men maten påverkar betydligt mer, enligt en ny musstudie. Och resultaten i studien förvånade forskarna.
I tarmarna lever biljontals mikroorganismer. Under de senaste decennierna har flertalet specifika bakterier i denna flora studerats på grund av kopplingen till sjukdomar. Det handlar om sådant som inflammatoriska tarmsjukdomar, fetma och diabetes och även psykiska störningar.
I tarmarna finns också något som kallas defensiner, se faktaruta nedan. De är försvarsmolekyler och har ansetts vara viktiga för att forma tarmfloran.
Vår tarmflora – och defensinerna
Tarmfloran skapas under födseln, varefter flera inre och yttre faktorer hjälper till att forma bakteriesamhället till dess slutliga sammansättning. Dessa faktorer inkluderar bland annat maten vi äter, genetik, medicinering, träning och försvarsmolekyler, så kallade antimikrobiella peptider.
Antimikrobiella peptider kan betraktas som kroppens egna naturligt producerade antibiotikamolekyler. Den största gruppen sådana peptider kallas defensiner.
Defensinerna produceras av alla kroppsytor, inklusive hud, lungor och mag-tarmkanal. Defensiner anses vara immunsystemets första försvarslinje mot infektioner. Men de har också ansetts vara avgörande för att forma tarmfloran.
Källa: Umeå universitet
Defensiner påverkar alltså tarmfloran – men effekten jämförd med effekten av maten har varit oklar.
Mycket liten effekt
För att undersöka detta närmare tog Umeå-forskare normala friska möss och jämförde deras tarmflora med möss vars tarmar inte kunde producera funktionella defensiner. Sedan fick båda musgrupperna antingen en hälsosam kost eller en kost i ”västerländsk stil”, med låg andel fibrer.
– När vi analyserade sammansättningen av mikrobiota inuti tarmen och vid tarmväggen i två olika regioner i tunntarmen blev vi förvånade – och lite besvikna – över att defensiner endast hade en mycket liten effekt på att forma tarmfloran, säger forskaren Björn Schröder.
Tarmdefensinerna hade dock viss effekt direkt vid tarmväggen där defensinerna produceras och utsöndras. Här verkade några få distinkta bakterier påverkas av förekomsten av defensiner, bland dem Dubosiella och Bifidobacteria.
Tycks skydda vid onyttig mat
Däremot verkade defensinerna vara viktiga för att ”parera” en fett- och sockerrik kost. Intag av sådan mat samt brist på funktionella defensiner ledde i försöken till höjda blodsockervärden.
Det här tyder på att defensiner kan hjälpa till att skydda kroppen när man äter en ohälsosam kost, enligt Fabiola Puértolas Balint, doktorand på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.
– Medan effekten av defensiner för att forma den vuxna mikrobiotans sammansättning är ganska liten jämfört med kosten, har defensiner fortfarande en mycket viktig roll för att skydda oss mot mikrobiella infektioner; och vår forskning belyser deras skyddande roll mot de metabola komplikationer som kan uppstå efter intag av kaloririk ”västerländsk kost” med hög fett- och sockerhalt.
Vetenskaplig artikel:
Intestinal α-Defensins Play a Minor Role in Modulating the Small Intestinal Microbiota Composition as Compared to Diet, Microbiology Spectrum.
Kontakt:
Fabiola Puértolas Balint, doktorand på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet
fabiola.puertolas@umu.se
