Ideella jourverksamheter på nätet spelar en viktig roll för att stötta unga som utsätts för våld. Men anonyma chattar innebär också begränsningar, enligt forskare bakom en ny rapport.
En ny studie har undersökt våld mot unga i nära parrelationer. Studien, som genomförts av forskare vid Stockholms universitet, visar att behovet att söka anonymt stöd online är stort.
– Unga kan söka stöd anonymt online hos ideella tjej-, ungdoms- och transjourer direkt då ett stödbehov uppstår, till och med i en pågående våldsam situation. Att det finns tillgängligt stöd på kvällar är viktigt, något som offentlig verksamhet ofta inte kan erbjuda, säger forskaren Sibel Korkmaz vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet.
Möjligheten att vara anonym blir extra viktig i situationer där relationen i sig är problematisk, menar forskarna.
– Lever man i en hedersrelaterad kontext där den romantiska relationen är okänd så har man kanske inte ett socialt nätverk att vända sig till när man är utsatt för våld. Om vetskap om det kommer ut så kan det bli ytterligare en hotfull situation – därför kan det anonyma stödet bli särskilt tilltalande och viktigt, säger Sibel Korkmaz.
Osäkerhet om våld speglas i chattar
För unga kan det röra sig om att få stöd i ett pågående händelseförlopp, men också om att få klarhet i om ett beteende bör tolkas som våld eller inte.
– Vi ser i chattloggarna att unga söker stöd för att begripliggöra vad de är med om. Det finns en osäkerhet kring hur någonting ska förstås, man söker stöd för att reda ut om det man utsätts för kan betraktas som våld, säger Sibel Korkmaz.
Hon lyfter fram att anonymt chattstöd är bra, men att det har sina begränsningar.
– Det kan vara tungt med insikten att man är utsatt för våld – volontären hos den ideella verksamheten kan inte alltid ha koll på hur det som sägs i chatten landar. Ideella verksamheter vittnar även om att det är svårt att veta var de ska hänvisa den som behöver mer stöd.
Hjälpbehovet är stort
Tidigare studier visar att våld i ungas nära relationer är vanligt och påverkar ungdomarnas mående och vardagsliv. Det som saknats tidigare är djupgående kunskap om hur samhällets stöd till våldsutsatta ungdomar är utformat, och vilka erfarenheter ungdomar har av specifika samhällsinsatser.
– Vårt intryck från tidigare studier är att det finns ett stort hjälpbehov, men att stödet inte alltid finns där. Vi såg behovet att undersöka det stöd som unga kan söka, antingen utifrån om de har blivit utsatta eller utsatt någon annan, säger Sibel Korkmaz.
Tungt ansvar för ideella aktörer
I studien framkommer att de ideella verksamheterna vill se sig som en brygga till ett offentligt stöd – en mer långsiktig lösning som ofta saknas.
– Det går att peka på flera problem med att samhället lägger över ansvaret på ideella aktörer. Ideella verksamheter framställs som viktiga för att kompetensen finns där – de bjuds in av politiker och skolor för att föreläsa om våld och normer, och hänvisas också till för unga i behov av stöd. Samtidigt behöver de söka föreningsbidrag från samma pott som till exempel idrottsföreningar i kommunen, säger Sibel Korkmaz.
Studien har gjort på uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten.
Artikeln är ursprungligen publicerad på Stockholms universitets webbplats.
Rapport:
Våld i ungas nära relationer & det ideella stödet: Möjligheter och begränsningar, Stockholms universitet
