Personer som drabbas av hjärnblödning får mätbart mindre blödningar om de motionerat regelbundet före insjuknandet. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
En studie vid Göteborgs universitet visar vikten av fysisk aktivitet för att skydda hjärnan.
Studien bygger på data från nästan 700 personer som vårdats för hjärnblödning på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg under perioden 2014-2019.
Även om orsakssamband inte kan visas är fynden tydliga. Patienter som rapporterade att de hade varit regelbundet fysiskt aktiva före sin hjärnblödning hade storleksmässigt mindre blödningar jämfört med dem som hade varit inaktiva.
Till fysiskt aktiva räknades de som utövade åtminstone lätt fysisk aktivitet som till exempel promenader, cykling, simning, trädgårdsarbete eller dans under minst fyra timmar per vecka.
– Vi fann att regelbundet fysiskt aktiva personer i genomsnitt hade 50 procent mindre blödningsvolymer vid ankomst till sjukhus. Ett liknande samband har man tidigare sett i djurstudier men det är aldrig undersökt för människor, säger Adam Viktorisson som är doktorand inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin.
Studien visade också att skillnaden i blödningsvolym var betydande oavsett var i storhjärnan den uppstått. Fysiskt aktiva hade mindre blödningar i både djupa delar av hjärnan, som ofta uppstår till följd av högt blodtryck, och ytliga delar som är kopplade till hög ålder och demenssjukdom.
Bättre förståelse av hjärnblödningar
Hjärnblödningar är den farligaste typen av stroke och kan leda till livshotande tillstånd. Risken för allvarliga konsekvenser vid hjärnblödning ökar med blödningens storlek.
– Vid stora intracerebrala blödningar föreligger risk att trycket i skallen blir mycket högt och att personen därmed dör, säger Thomas Skoglund, docent i neurokirurgi på Göteborgs universitet.
Mer om hjärnblödningar och studiens resultat
Intracerebral blödning innebär att blod läcker ut från skadade blodkärl inuti hjärnan och bildar en blodpool i hjärnvävnaden. Man skiljer ofta på blödningar i de inre delarna av hjärnvävnaden, djupa hjärnblödningar, och blödningar i anslutning till hjärnbarken, ytliga hjärnblödningar.
Studien visar att vid djupa hjärnblödningar var blödningsvolymen i snitt 5,9 milliliter för fysisk aktiva jämfört med 11,7 för patienter som inte var aktiva. Motsvarande vid ytliga blödningar var 15,1 respektive 30,3 milliliter.
Alla som kommer till sjukhus med misstänkt hjärnblödning genomgår skiktröntgen av hjärnan. Beroende på blödningens storlek och lokalisering i hjärnan kan neurokirurgi bli nödvändigt. Oftast används dock läkemedel och andra icke-kirurgiska metoder för att hantera symtom och stödja återhämtning.
Studien öppnar för möjligheter till fortsatt forskning om hjärnblödningar och fysisk aktivitet, enligt Katharina Stibrant Sunnerhagen som är professor i rehabiliteringsmedicin på Göteborgs universitet.
– Vi hoppas att resultaten kan bidra till en bättre förståelse av hjärnblödningar och dess förebyggande, säger hon.
Vetenskaplig studie:
Prestroke physical activity is associated with admission haematoma volume and the clinical outcome of intracerebral haemorrhage, Stroke and Vascular Neurology.
Kontakt:
Adam Viktorisson, doktorand inom klinisk neurovetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och AT-läkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, adam.viktorisson@gu.se
Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin på Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset, ks.sunnerhagen@neuro.gu.se
