Sällan lyckat att stänga skolor för att minska segregationen

Malmö, Trollhättan, Stockholm, Linköping – flera gånger under de senaste åren har kommuner stängt skolor i syfte att minska segregationen.

Men finns belägg för att detta fungerar? Nej, det verkar inte så, enligt forskning från Linköpings universitet. Där har två forskare gjort datasimuleringar för att testa om skolstängningar fungerar, sett till de uttalade syftena.

Exempel: Stockholm

Forskarna gjorde simuleringar för de 249 grundskolor som fanns i Stockholm år 2017. De undersökte följande: Hur skulle stängningen av en skola påverka elevsammansättningen på de kvarvarande? Och skulle segregationen i staden minska?

Stockholms grundskoleelever delades upp i två grupper i studien: De som hade minst en förälder född i Sverige (majoriteten) och de vars båda föräldrar hade fötts utomlands (minoriteten). På så sätt fick forskarna ett mått på segregationen för varje skola.

Flyttade två kilometer

I simuleringen förflyttades elever till skolor inom två kilometers radie från den skola som hade stängts. Detta eftersom data visar att elever och föräldrar helst väljer en skola nära hemmet och med elever som liknar dem själva. Och den som inte gör ett aktivt val placeras på närmaste kommunala skola.

Avgörande för hur en skolstängning påverkar segregationen blir således hur sammansättningen av elever ser ut på skolorna nära den nedlagda skolan.

Bara ett lyckat scenario

Resultatet av simuleringen visar att segregationen oftast inte minskar efter en skolstängning. I några scenarier ökar den, till och med.

Bara i ett fall uppnås målet om minskad segregation: om man stänger en stor skola där de flesta elever är från majoritetsbefolkningen.

– Och det kommer inte att hända. Om en skola fungerar är det svårt att motivera en stängning, säger Selcan Mutgan, postdoktor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling vid Linköpings universitet.

Kruxet är bostadssegregation

Haken är att det finns ett samband mellan skolsegregation och bostadssegregation. Om elever och föräldrar inte kan välja en skola med annan elevsammansättning i närområdet kommer problemet med segregation sannolikt att kvarstå.

Som jämförelse prövade forskarna också vad som händer om elever i stället placeras ut slumpvis på skolor över hela staden. Det visade sig vara en något bättre metod för att minska segregationen, enligt simuleringarna.

Resultat som ifrågasätter politiken

– Det här är den första studien som undersöker det här problemet, den första utvärderingen av den här typen av politiska beslut, säger universitetslektorn Eduardo Tapia vid Linköpings universitet.

– Den ifrågasätter hur vettigt det är av beslutsfattarna att genomföra sådana här åtgärder.

Fler studier på gång

Datasimuleringarna säger inget om effekterna av en skolstängning på längre sikt, till exempel om elever som fördelats slumpvis i slutändan stannar kvar på sin nya skola eller om majoritetselever väljer att byta skola när det kommer fler minoritetselever.

Det planerar forskarna att titta närmare på genom nya, utvidgade, simuleringar.

Läs också: Vad har betydelse för en lyckad integration i skolan?
”Kalla oss inte hemmasittare” – nytt hopp får elever till skolan igen
Mobilen – hur påverkar den unga?

Vetenskaplig artikel:

Can school closures decrease ethnic school segregation?: Evidence from primary and lower secondary schools in Stockholm, Sweden  Journal of Urban Affairs.

Kontakt:

Selcan Mutgan, postdoktor vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet
selcan.mutgan@liu.se