Problem i underlivet mycket vanligt hos kvinnor som äter penicillin

”Penicillin V” är beteckningen på Sveriges mest sålda antibiotikum, under namn som Kåvepenin, Tikacillin och Fenoximetylpenicillin. Den vanligaste orsaken till penicillinbehandling är halsfluss med streptokocker, en typ av bakterie.

Halsfluss kan kännas smärtsamt och obehagligt och syftet med en penicillinbehandling är att lindra symtomen. En obehandlad halsfluss läker i allmänhet ut av sig själv inom en vecka. En penicillinbehandling kan förkorta läkningstiden med någon dag.

Antibiotikabehandling kan samtidigt ge en rad biverkningar, vilket undersöks i en ny avhandling från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. I avhandlingen har Karin Rystedt, forskare och specialistläkare i allmänmedicin, studerat 422 patienter vid 17 svenska vårdcentraler.

Var tredje får diarré

I hennes forskning visar det sig bland annat att var tredje vuxen som tar penicillin för halsfluss får diarré. Detta gäller dem som äter penicillin i tio dagar enligt den gängse rekommendationen.

Kortare kur minskar problemen

En kortare kur tycks minska problemen. En fjärdedel av dem som äter penicillin i endast fem dagar får diarré.

En penicillinkur på fem dagar vid halsfluss hos vuxna fungerar i regel lika bra som en kur på tio dagar, enligt avhandlingen. Detta har också rapporterats om tidigare.

Stark koppling till underlivsproblem

Magbesvär och diarré är välkända biverkningar, men den starka kopplingen mellan penicillin och underlivsbesvär hos kvinnor är inte lika känd.

I gruppen kvinnor som får en tiodagarsbehandling med penicillin uppger var fjärde att de fått besvär i underlivet, främst i form av klåda och ökade flytningar. I gruppen kvinnor som får en femdagarsbehandling är motsvarande andel 15 procent, enligt avhandlingen.

– Den omfattningen är inte känd. Det här kan ändra vår uppfattning om vad behandlingen gör, säger Karin Rystedt.

Svamp trolig bov i dramat

Just det har inte undersökts, men svamp är en trolig bov vad gäller besvären med klåda och flytningar, säger Karin Rystedt. En penicillinkur slår nämligen ofta ut de normala laktobacillerna i vaginan, vilket lätt gör att candidasvamp – som många gånger finns vilande på ett ofarligt sätt i slemhinnan – får möjlighet att ”slå till”.

En svampinfektion kan bli obehaglig och smärtsam och kan kräva behandling i sig. Underlivsproblemen behöver uppmärksammas mer, tycker Karin Rystedt.

– Det här nämns i FASS som biverkning men det är inte tidigare beskrivet att det är så här vanligt. Svampinfektioner i underlivet kan orsaka stort lidande, till exempel i form av brännande smärta. Om du får en svampinfektion kan den påverka vad du kan göra i vardagen, hur du kan sitta och gå, till exempel.

Både patienter och vårdpersonal behöver känna till de här biverkningarna, menar Karin Rystedt, som arbetar som allmänläkare på en vårdcentral i Skövde.

– Jag tycker att det här är superviktigt. Halsfluss läker nästan alltid ut av sig självt. Och då är det viktigt att boten inte är värre än soten. Att vi inte orsakar ett ännu större lidande. Om inte annat är det viktigt att informera patienterna.

Viktigt att väga riskerna

Som patient har man alltid möjlighet att tacka ja eller nej till en behandling, fortsätter Karin Rystedt.

– Vi kan erbjuda behandling och samtidigt berätta om riskerna. Min erfarenhet är att kvinnor med återkommande svampinfektioner tackar nej till penicillin vid halsfluss om de får den här informationen. Det säger jag utifrån min erfarenhet som läkare, jag har inga siffror på hur vanligt det är.

Ökning av resistenta bakterier

I avhandlingen undersöktes också tarmbakterier genom att jämföra avföringsodlingar före och efter behandling. Så kallat penicillin V visade sig ge signifikant ökning av tarmbakterier med resistens mot antibiotika av typen betalaktamer, den grupp som penicillin ingår i.

– Det kan tyckas konstigt att det här är nytt. Vi har ändå använt penicillin i närmare 80 år. Men fynden talar för att penicillin V ska användas med försiktighet och endast när nyttan för patienten överväger riskerna.

Om man då, som vuxen, läser detta och får misstänkt halsfluss – är det lugnt att vänta ut läkningen? Eller finns tillfällen då man verkligen bör pallra sig iväg till vårdcentralen?

– Du kan alltid uppsöka vård för att få en bedömning, du är ju inte skyldig att ta den antibiotika som erbjuds. Komplikationer vid halsfluss är ovanliga, men du ska verkligen söka vård om du är allmänpåverkad, omtöcknad och har hög puls eller mår illa och kräks. Också om du har svårt att gapa eller är väldigt svullen på utsidan av halsen. Det kan vara tecken på en sällsynt men allvarligare infektion. I allmänhet självläker en halsfluss inom en vecka, men är du inte bättre efter en vecka och kanske fortfarande har feber är det jättebra att komma och få bedömning, säger Karin Rystedt.

Vill studera effekter på barn

Tidigare forskning har pekat på att antibiotikaintag hos små barn kan påverka förekomsten av astma i barndomen. I övrigt är inte mycket känt om konsekvenser av antibiotikaanvändning för barn och unga. Det är ett område som Karin Rystedt vill studera framöver.

– Jag vill titta på effekter på tarmen, för det har inte gjorts på barn. Ju yngre en person är, desto mindre stabil är tarmens mikrobiota. Penicillin V är det vi oftast förskriver till små barn. Det handlar inte bara om resistens och mikrobiotians komposition utan också om att studera sådant som viktutveckling och andra infektioner och sjukdomstillstånd.

Text: Göteborgs universitet samt forskning.se

Läs också: När läkare inte hittar något fel
Tuff barndom bakom många sjukdomar 

Avhandling:

Respiratory tract infections in primary care – aspects of diagnosis and treatment, Göteborgs universitet.

Kontakt:

Karin Rystedt, disputerad i samhällsmedicin och folkhälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, specialistläkare i allmänmedicin
karin.rystedt@vgregion.se