Mindre utsläpp under pandemin gav ökad uppvärmning

Det är känt sedan tidigare att utsläpp av svavel- och kväveoxider och andra luftföroreningar leder till bildandet av aerosoler, små partiklar, i luften som kan dölja omfattningen av klimatuppvärmningen som orsakas av växthusgaser. Men kunskapsläget har varit dåligt om denna ”maskeringseffekt”. För att kunna avgöra storleken krävs storskaliga experiment som omfattar hela samhällen.

Covidpandemin kom att bli ett sådant naturligt experiment. Våren 2020 minskade aktiviteten hos många industrier och transporter världen över på grund av restriktioner under pandemin. Detta skapade ett unikt tillfälle att studera vad som händer med klimatet om utsläpp av gaser och aerosoler snabbt minskas.

Mätstation på Maldiverna

På mätstationen Hanimaadhoo på nordligaste Maldiverna utanför Indiens kust mäter forskare sedan ett par decennier luftföreningar för att följa  påverkan på klimat och hälsa i södra Asien.

Mätstationen är strategiskt placerad för att fånga upp luftmassor från den asiatiska subkontinenten och belägen i ett område med få regionala utsläppskällor. När utsläppen plötsligt minskade under pandemin i södra Asien, framför allt Pakistan, Indien och Bangladesh, skapades en unik möjlighet att se vilken påverkan detta hade på klimatet.

Växthusgaser minskade inte

En studie visar nu att halterna av förorenande kortlivade luftpartiklar minskade rejält under pandemin. Däremot påverkades knappt halterna av mer långlivade växthusgaser  i luftmassan över södra Asien.

Aerosolernas avkylande effekt kommer från att de reflekterar inkommande solinstrålning tillbaka ut i rymden. Med lägre aerosolhalt blir det alltså mindre avkylande, och därmed minde ”maskering” av den uppvärmande effekten av de betydligt mer långlivade klimatgaserna som koldioxid och metan.

Solstrålning ökade temperaturen

Mätningar som samtidigt gjordes över norra Indiska oceanen avslöjade sju procent ökning av den solstrålning som når jordens yta. Detta ökar temperaturen.

– Genom detta storskaliga geofysiska experiment kunde vi påvisa att medan himlen blev blåare och luften renare så ökade dessvärre klimatuppvärmningen när dessa avkylande luftpartiklar togs bort, säger professor Örjan Gustafsson vid Stockholms universitet som ansvarar för mätningarna på Maldiverna och som ledde studien.

Nettoeffekt kommande decennier

Resultaten visar alltså att en fullständig utfasning av förbränning med fossila bränslen till förmån för förnybara energikällor med nollutsläpp skulle kunna resultera i snabb ”avmaskering” av aerosoler, medan växthusgaserna dröjer kvar.

– Under ett par decennier riskerar utsläppsminskningar att leda till en netto klimatuppvärmning på grund av luftpartiklarnas ”maskeringseffekt”, innan temperaturminskningen från minskade växthusgasutsläpp tar över. Men trots en initial klimatuppvärmningseffekt måste vi självklart ändå kraftfullt och snarast minska utsläppen, säger Örjan Gustafsson.

Vetenskaplig studie:

Aerosol demasking enhances climate warming over South Asia, NPJ Climate and Atmospheric Science.

Kontakt:

Örjan Gustafsson, professor i biogeokemi vid Stockholms universitet, orjan.gustafsson@aces.su.se