Minst 237 000 människor dog i organiserat våld i världen under 2022. Det är en ökning med 97 procent jämfört med året före, visar statistik från Uppsala universitet.
Den stora ökningen sker trots att 2021 års värsta konflikter, de i Jemen och Afghanistan, trappades ned betydligt under 2022. Istället ökade våldet kraftigt i Ukraina och Etiopien under 2022.
Krigen i Etiopien och Ukraina resulterade då tillsammans i 180 000 stridsrelaterade dödsfall. Det är lågt räknat – informationen om döda är fortfarande oklar och förväntas justeras när mer information blir tillgänglig. Men trots oklarheterna visar statistiken att långt fler människor dödades i dessa två krig i fjol jämfört med hur många som dödades i konflikter året före.
Kriget i Ukraina inte blodigast
Många tror att Rysslands krig i Ukraina var det allra blodigaste under 2022. Men det stämmer inte, säger Shawn Davies vid Uppsala Conflict Data Program, UCDP, där siffrorna har tagits fram.
– I själva verket dog fler människor i Etiopien, där det tigreanska folkets befrielsefront TPLF har slagits mot den etiopiska armén, stöttad av Eritrea, sedan hösten 2020.
Krigen i Etiopien och Ukraina har i stor utsträckning utkämpats som skyttegravskrig. I båda fallen har flera av de stridande parterna anklagats för att använda mänskliga vågor av nyrekryterade soldater som kanonmat.
Konflikter mellan stater ökar
Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 är det första storskaliga mellanstatliga kriget på 20 år. Och även om konflikter mellan stater fortfarande är relativt ovanliga har de ökat under de senaste åren.
– Fler stater blandar sig också in i konflikter i andra länder, där de stöder rebellgrupper mot en regering, vilket i praktiken betyder att två stater strider mot varandra, säger Therese Pettersson, projektledare vid UCDP.
Antalet väpnade konflikter i världen där stater strider mot varandra eller där minst en stat strider mot en rebellgrupp fortsätter att ligga på en historiskt hög nivå. Uppsala Conflict Data Program registrerade 55 sådana konflikter under 2022.
Motsvarande siffra har varierat mellan 31 och 39 under åren 2000 till 2013.
Från 2015 och framåt har dessa konflikter fortsatt att öka och har legat på mellan 52 och 56 varje år.
Icke-statliga konflikter ökar också
Även antalet icke-statliga konflikter, där rebellgrupper eller andra väpnade grupper slåss mot varandra, ligger på en rekordhög nivå. Totalt registrerades 82 sådana konflikter under 2022 av forskarna vid Uppsala universitet.
Nio av de tio dödligaste icke-statliga konflikterna ägde nio rum i Mexiko där rivaliserande drogkarteller har stridit om kontroll sedan 1980-talet. Gängrelaterat våld har även ökat kraftigt i Brasilien, Haiti, Honduras och El Salvador under de senaste åren.
Civila attackeras medvetet
Även så kallat ensidigt våld, där civila är måltavlan, ökade under 2022. Minst 11 800 civila dödades i denna typ av riktat våld, utfört av 45 olika stater eller organiserade grupper. Rebellgruppen Islamiska staten, IS, var den aktör som dödade flest, men även stater attackerade civila på flera håll. Ryssland och Eritrea använde båda mycket våld mot civila i krigen i Ukraina och Etiopien under fjolåret.
Läs också: Bistånd är inte bara ädelt – här är riskerna med hjälpen till Ukraina
Så skör är vår demokrati
Rapport:
Rapporten kommer att publiceras i tidskriften Journal of Peace Research. Se även denna rapport från The Peace Research Institute Oslo, PRIO.
Kontakt:
Shawn Davies, analytiker vid UCDP, institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet
shawn.davies@pcr.uu.se
