Bränder kan skapa gott om mat för älgar, men de föredrar skogsområden som brunnit av naturliga orsaker. Det visar en undersökning på drygt tio år gamla brandfält.
En skogsbrand förändrar hela landskapet och skapar livsmiljöer som många arter är beroende av för sin överlevnad. Efter en brand bildas mycket död ved, och de träd som överlever blir rika på tjära och kan leva väldigt länge.
I dag har arealen skog som brinner minskat betydligt på grund av effektiv brandbekämpning.
Ett sätt att gynna brandberoende arter är att utföra kontrollerade bränder, så kallade naturvårdsbränningar. De är av säkerhetsskäl ofta mindre i storlek och har lägre intensitet jämfört med naturliga skogsbränder.
Större mångfald foder
I en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har forskare studerat hur skogsbränder påverkar mängden lämpligt foder till älg. De har också undersökt hur mycket älgarna nyttjar de brända skogarna.
– Resultaten visar att de naturliga bränderna gav en större mångfald av foder och större mängd kvistar, framför allt av löv, jämfört med naturvårdsbränningarna. Vi såg också att älgarna verkar uppehålla sig mer och beta mer i de naturligt brända områdena jämfört med naturvårdsbränningar och skogar som inte brunnit, säger forskaren Emelie Fredriksson vid SLU.
Naturliga skogsbränder bäst
Studien genomfördes på drygt tio år gamla brandfält i Norrbotten och intilliggande kontrollområden som inte brunnit. Där undersökte forskarna fodertillgång, betestryck och älgarnas användning av miljöerna.
– Vi såg att stora skogsbränder skapar goda foderresurser för älg. Naturvårdsbränning kan mycket väl användas för att förbättra fodertillgången av framför allt löv, som är en viktig födoresurs för älg, men i sådana fall måste bränningen ännu mer likna en naturlig skogsbrand, säger Therese Löfroth, universitetslektor vid SLU.
Vetenskaplig studie:
Wildfire and prescribed burning impact moose forage availability and browsing levels in the northern boreal forest, Scandinavian Journal of Forest Research.
Kontakt:
Emelie Fredriksson, forskare vid institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, emelie.fredriksson@slu.se
Therese Löfroth, universitetslektor vid institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, therese.lofroth@slu.se
