Många yrkesgrupper har fått sämre kondition – men inte cheferna
Hjärt-kärlsjukdomarArbetslivArbetsmiljöKonditionen hos många har sjunkit, på bara knappt 20 år. Tydligast syns trenden i yrken med lägre kvalifikationsnivå, som städare, hantverkare och fabriksarbetare. Men hos chefer syns ingen förändring.
Det framgår av en ny avhandling från GIH. Enligt den har konditionen hos människor i många yrkesgrupper sjunkit mellan 2001 och 2020.
Konditions-kurvan har dippat överlag, i alla yrkesgrupper. Men minskningen märks framför allt i yrken med förhållandevis lägre kvalifikationsnivå, som kundservice, städning och tillverkning. Trenden syns även hos personer som arbetar inom exempelvis utbildning. Hos chefer syns dock ingen förändring. Inte heller hos hälso- och sjukvårdspersonal, undersköterskor undantagna.
– Trenden är oroväckande, säger GIH-doktoranden Daniel Väisänen.
Så gjordes studierna
Hälsouppgifterna i avhandlingen kommer från hälsoprofilbedömningar via företagshälsovård. Deltagare gjorde bland annat ett cykelergometertest som beräknar syreupptagningsförmåga, det vill säga kondition. Andra variabler som ingick var BMI, rökning samt fysisk arbetsbelastning i arbetet. Antalet deltagare var mellan 70 000 och 400 000 personer i de fyra studier som ingår i avhandlingen från GIH.
Källa: Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH.
– Folk är ungefär lika mycket fysiskt aktiva som förut samtidigt som konditionen minskar. Vi vet inte riktigt hur detta hänger ihop, säger Daniel Väisänen.
Ökad risk i fysiskt tunga yrken
I avhandlingen har han också funnit att yrken med lägre kvalifikationsnivå kan kopplas till en högre risk för övervikt och högt blodtryck – jämfört med yrken med högre kvalifikationsnivå, som investerare, ingenjörer och tekniker.
I yrken med låg kvalifikationsnivå och hög fysisk arbetsbelastning finns också en högre risk, generellt, att sjukskrivas för muskel- och skelettsjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar samt lungsjukdomar.
Undersköterskor och hemtjänstarbetare sticker ut i forskningen genom att de tycks löpa en något högre risk för sjukfrånvaro ifråga om psykiatriska diagnoser.
Svårt att fastställa orsaker
Varför vissa grupper av yrken har fler ohälsofaktorer är svårt att säga något säkert om, säger Daniel Väisänen.
– Men man ser i forskningen att människor i yrken med låg kvalifikationsnivå överlag har sämre livsstilsvanor, till exempel. De kan oftare ha högre BMI, vara rökare och ha sämre kondition.
Fysiskt jobb ger inte alltid bra flås
Vad gäller kondition är denna sämre, generellt, hos människor i fysiskt ansträngande yrken jämfört med andra grupper. Det kan verka motsägelsefullt men det finns en del rimliga förklaringar, enligt Daniel Väisänen.
– Det fysiska arbetet på jobbet är oftast inte så högintensivt som man behöver för att få bättre kondition. Man får inte upp pulsen så mycket. Sen kan man inte bestämma helt själv på jobbet, heller. Ansträngningen är inte självvald. Man kan inte alltid vila när man behöver det, utan måste jobba på dagen ut, säger Daniel Väisänen och tillägger:
– Fysisk aktivitet på fritiden är självreglerad, ofta av högre intensitet och har kortare duration. Den typen av aktivitet bibehåller eller förbättrar konditionen i högre grad. Denna slags fysiska aktivitet skiljer sig även mellan olika yrken, de med lägre kvalifikationsnivå är mindre fysiskt aktiva på fritiden.
Ojämlikheten är uppenbar
Trots att studierna i avhandlingen är justerade för utbildning, som är en viktig socioekonomisk faktor, framträder ojämlikheten i hälsa tydligt mellan yrkesgrupper, säger Daniel Väisänen.
– Om inte preventiva hälsoåtgärder på samhällsnivå tillsammans med individuella insatser sätts in så är det risk för att sjukvårdskostnader i framtiden kan öka samtidigt som de friska levnadsåren minskar.
Text: GIH samt forskning.se
Avhandling:
Kontakt:
Daniel Väisänen, doktorand, GIH
daniel.vaisanen@gih.se
