Därför mår kvinnor med MS bättre när de är gravida

Neurologiska sjukdomarGraviditetImmunförsvar

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Gravida med MS brukar få en tillfällig lindring i sin sjukdom, under graviditeten. Nu har forskare kartlagt de gynnsamma förändringar som sker under en graviditet och hoppas att det ska visa vägen till nya behandlingar.

Vid multipel skleros, MS, försämras nervernas funktion av att immunsystemet attackerar det fett som skyddar nervtrådarna. Nerverna blir inflammerade, vilket kan leda till nervskador. Trots att det finns nya och effektivare behandlingsalternativ försämras de flesta personer med MS ändå med tiden.

Vid en graviditet dämpas immunförsvaret hos den gravida. Och det, tror forskare, kan förklara varför kvinnor med MS i regel får en lindring av sin sjukdom när de är gravida. Perioderna med sjukdomssymtom, så kallade skov, minskar med i snitt 70 procent under graviditetens sista tredjedel.

Även en del andra autoimmuna sjukdomar, som reumatoid artrit, förbättras tillfälligt under en graviditet.

T-celler särskilt intressanta

Men det har varit oklart varför den här förbättringen sker. Forskarna bakom den aktuella studien ville därför undersöka vilka mekanismer som är särskilt betydelsefulla för symtomminskningen vid graviditet.

De var särskilt intresserade av immunceller av typen T-celler, som generellt spelar en mycket viktig roll i immunförsvaret. T-celler är både centrala i att driva sjukdomsförloppet vid MS och betydelsefulla under en graviditet.

I studien jämförde forskarna 11 kvinnor med MS samt sju friska kvinnor som lämnat blodprov före, under och efter en graviditet.

Forskarna kartlade de gener som används i T-cellerna vid olika tidpunkter under graviditeten. De studerade också förändringar som reglerar hur gener slås på och av.

Gener växelverkar med varandra

Forskarna hittade nätverk av gener som växelverkar med varandra och som påverkas under graviditeten. Studien visar att dessa gener i stor utsträckning är kopplade till sjukdomen och till viktiga processer i immunförsvaret.

– Vi ser att förändringarna i T-cellerna speglar förbättringen av skovfrekvensen, säger Sandra Hellberg, biträdande universitetslektor vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper vid Linköpings universitet.

De största förändringarna sker i den sista tredjedelen av graviditeten, den tiden då kvinnor med MS förbättras som mest.

– De förändringarna går sedan tillbaka efter graviditeten vid den tidpunkt då sjukdomsaktiviteten tillfälligt ökar. Det är viktigt att poängtera att sjukdomsaktiviteten därefter återgår till den som var innan graviditeten, säger Sandra Hellberg.

Hoppet: Nya behandlingar

Nätverket av gener som påverkades vid graviditet innehöll också gener som regleras av graviditetshormoner, framför allt progesteron.

Forskarna arbetar nu vidare med att i labbet testa olika hormoner för att se om de kan efterlikna effekterna som de sett i den aktuella studien, i en framtida möjlig behandlingsstrategi för MS.