Personalbrist motiverar inte pensionärer att stanna kvar i arbetslivet. Jobbet måste kännas meningsfullt, visar en studie.
En stor andel av den arbetande befolkningen närmar sig pensionsåldern. Samtidigt står många arbetsgivare inför utmaningar med kompetensförsörjningen. Den växande gruppen jobbonärer − det vill säga personer som kombinerar pension med jobb − har därmed blivit allt mer attraktiv på arbetsmarknaden.
Forskare har nu undersökt drivkrafter till att fortsätta arbeta efter pensionering. Drygt 3000 personer i Sverige, födda mellan 1949 och 1955, ingick i studien.
Studien visar att ungefär en tredjedel av deltagarna fortsatte att arbeta i någon utsträckning åren efter att de börjat ta ut ålderspension. Pensionärerna trappade gradvis ned arbetstiden under de sju år som de följdes.
Olika drivkrafter undersöktes
I studien undersöktes fyra olika drivkrafter och hur de var kopplade till att gå upp i arbetstid, gå ner i arbetstid och att helt sluta jobba.
Drivkrafterna var känslan av meningsfullhet med sitt jobb, sociala kontakter på jobbet, att vara behövd på sin arbetsplats och rent ekonomiska skäl.
− Studien visar tydliga resultat. Den starkaste drivkraften för att fortsätta arbeta och att stanna kvar över tid är att arbetet upplevs som meningsfullt för individen, säger Isabelle Hansson, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet.
Lyhördhet för anställdas behov
Sociala kontakter på arbetet, eller att vara behövd av sin arbetsgivare, är däremot inte tillräckliga drivkrafter för att stanna kvar över tid. Att vara behövd på arbetsplatsen ökade till och med sannolikheten att sluta arbeta, medan sociala kontakter på arbetet var kopplat till en gradvis nedtrappning i arbetstid.
− Arbetsgivare som är måna om att behålla äldre medarbetare måste därför vara lyhörda för de anställdas behov. Detta är särskilt viktigt när de står inför beslutet att fortsätta arbeta.
En av fem drivs av ekonomisk situation
21 procent av pensionärerna uppgav att de fortsatte att arbeta av ekonomiska skäl. Det var också det enda av de fyra motiven som ökade sannolikheten att gå upp i arbetstid.
− För dessa personer är det inte nödvändigtvis ett fritt val att fortsätta arbeta, utan något man gör för att den ekonomiska situationen kräver det, säger Isabelle Hansson.
Studien har gjorts i samarbete med forskare från Nederländerna.
Vetenskaplig studie:
Motivational Drivers of Temporal Dynamics in Postretirement Work, The Journals of Gerontology.
Kontakt:
Isabelle Hansson, forskare vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, isabelle.hansson@psy.gu.se
