Den torra sommaren 2018 slog hårt mot Sveriges skogar. Mest drabbades den brukade skogen, medan urskogen klarade sig bättre.
Klimatförändringarna innebär ett hot mot skogarnas hälsa och kolbindning. Torka under sommaren förutspås drabba nordliga skogar, med så kallade boreala skogsekosystem, betydligt oftare i framtiden.
En majoritet av skogarna i Sverige består av produktionsskog som saknar en mångfald av trädslag. Bara en mindre del består av primärskogar eller urskogar, det vill säga naturliga skogar som inte påverkats så mycket av mänsklig aktivitet.
Hittills har det varit okänt hur de obrukade urskogarna och de skötta så kallade sekundärskogarna reagerar på torka.
Torkan påverkade brukade skogar
Men i en ny studie har ett forskarlag kartlagt hur torkan 2018 slog mot de olika skogstyperna.
– Resultaten visade att skötta sekundärskogar i Sverige var mer påverkade av torkan än vad naturliga primärskogar var, säger forskaren Anders Ahlström vid Lunds universitet.
I studien använde forskarna satellitbilder och en karta som visar över 300 primärskogar i Sverige. Genom att analysera ett högupplöst vegetationsindex över urskogarna och deras omgivande buffertzoner, som representerar sekundärskogar med liknande miljö och torka som 2018, kunde forskarlaget få en bild av hur den torra sommaren slog mot de olika skogstyperna.
Oklart varför urskogar klarar sig bättre
Primärskogarna, eller urskogarna, var tydligt mindre påverkade av torkan. Men forskarna vet ännu inte vad skillnaden beror på.
– Det skulle kunna vara trädens generellt högre ålder och storlek som kanske ger djupare rötter och diversitet. Eller att det finns mer vatten i dessa ekosystem, kanske till följd av att de inte är dikade. Men just nu har vi ingen aning om vad som gör primärskogarna mer stabila under torka, säger Julika Wolf som är en av forskarna bakom studien.
Viktiga för att förstå miljöförändringar
Primärskogar är sällsynta i Sverige och i Europa. De representerar de mest orörda skogarna vi har kvar och ger en bild av naturen och hur den fungerar utan större direkt mänsklig påverkan. Skogarna är därför mycket viktiga för att förstå hur miljöförändringar och mänsklig aktivitet påverkar ekosystem och deras processer.
– Studien är ett bra exempel på hur vi använder dessa primärskogar i vår forskning. I det här fallet ser vi att de är stabilare under torka jämfört med sekundärskogarna som utsatts för ändringar som hyggen, plantering, markberedning och dikning, vilket leder till ändringar i marken och av vegetationen, säger Anders Ahlström.
Studien har letts från Lunds universitet i samarbete med forskare från Wuhan University i Kina och Lawrence Livermore National Laboratory i USA.
Vetenskaplig studie:
Canopy responses of Swedish primary and secondary forests to the 2018 drought, Environmental Research Letters.
Kontakt:
Anders Ahlström, docent vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet, anders.ahlstrom@nateko.lu.se
