Ett lyckat fredsarbete behöver involvera alla grupper i ett samhälle, som kvinnor, barn och funktionsnedsatta. I Ukraina är det också viktigt för lokala organisationer att få höra hur andra har gjort − eftersom det helt enkelt saknas tid att ta fram nya arbetsmetoder. Det säger forskaren Anastasiia Chupis, själv från Ukraina.
Ett krig skapar trauman och påverkar ett samhälle under en lång tid efter att striderna ebbat ut. För att samhälle ska bli starkt igen krävs ett genomtänkt fredsarbete.
I sin forskning vid Södertörns högskola undersöker Anastasiia Chupis hur olika typer av organisationer i civilsamhället kan engageras i fredsbevarande insatser och återuppbyggnadsinsatser.
Alla behöver vara med
En fredsprocess består av många olika moment och alla grupper i samhället behöver inkluderas, säger Anastasiia Chupis.
− Om inte kvinnor, barn, funktionsnedsatta, ja alla grupper i samhälle, involveras riskerar mycket av fredsarbetet att gå om intet. Det blir bra på papper, men inte i realiteten.
Yrken måste anpassas till ny tid
Fredsarbete och återuppbyggnad kan exempelvis handla om att ge barn och vuxna utbildning i hur de ska känna igen vapenrester och vad de ska göra om de hittar sådant material. Det kan också handla om veta vilken kompetens som behövs i övergången mellan krig och fred. Fredsarbete och återuppbyggnad rymmer många aspekter.
− Till exempel är det många människor som förlorat möjligheten till arbete och de behöver nya kvalifikationer, hur skapar man rätt förutsättningar för det? Nästan alla yrken måste också anpassas till en ny tid, säger Anastasiia Chupis.
− Lärare måste till exempel lära sig hantera barn med trauma.
Andras erfarenheter är nödvändiga
I sitt avhandlingsarbete intervjuar Anastasiia Chupis företrädare för civilsamhället i Ukraina och kartlägger arbetet, behovet och erfarenheterna.
Behovet av ekonomiskt stöd till civilsamhällets organisationer i Ukraina är visserligen stort. Men något som organisationerna behöver ännu mer, konstaterar hon, är andras erfarenheter. Det finns helt enkelt inte tid att ta fram helt nya arbetsmetoder. Man behöver veta hur andra har gjort och lyckats.
Lagar behöver stiftas utifrån kunskap
Anastasiia Chupis har tidigare, i olika projekt, arbetat med det ukrainska parlamentet.
− Jag såg hur det fanns en brist på vetenskaplig kapacitet för beslutsprocesser, och jag anser att vi behöver hitta närmare samarbeten mellan forskare och myndigheter för att kunna stifta lagar och skapa policys på gedigen kunskap. För att kunna skapa en vision för landet som inkluderar alla människor, säger hon.
Inte längre ett hybridkrig
Resolutioner och policys för hur fredsarbete och återuppbyggnad kan genomföras finns, inte minst från FN och EU. Det finns även nationella planer.
− De är bra, men de måste förankras lokalt och anpassas till de nya förutsättningarna. Det är inte längre ett hybridkrig, det är ett fullskaligt krig. Mycket av den forskning som finns handlar om före detta Jugoslavien, Kaukasus, Transnistrien och olika regioner i Afrika. Och deras förutsättningar var andra än våra, säger Anastasiia Chupis.
Lämnade Ukraina efter attacker
Anastasiia Chupis tillhör en grupp forskare från Ukraina som kom till Södertörns högskola inom ramarna för Östersjöstiftelsens stödprogram för riskutsatta forskare. Hon lämnade Ukraina efter flera omfattande attacker mot landets infrastruktur som gjorde det omöjligt för henne att fortsätta jobba där.
− Det är klart att det är svårt att separera det personliga från forskningen, men jag ser en unik möjlighet att hjälpa mitt land. Man måste ha det strategiska framför sig. Jag är född i ett fritt Ukraina och vill leva i ett modernt, europeiskt, Ukraina, säger Anastasiia Chupis.
Läs mer i närliggande ämnen på Södertörns högskolas sida Perspektiv Öst.
Läs också: Bistånd är inte bara ädelt − här är riskerna med hjälpen till Ukraina
