Sommaren är fästingarnas tid, men de tycks även vakna till på vintern. De kan vara aktiva även när termometern kryper ner till några få plusgrader, visar en studie.
Fästingarna är som mest aktiva under våren och försommaren med en andra topp i slutet av sommaren. Men det har kommit även rapporter om fästingar på djur under vintern. Forskare har därför undersökt vanliga fästingar under vintertid.
– Såvitt vi vet har inte vinteraktiviteten undersökts vetenskapligt tidigare. Vi ville se om fästingarna kunde hitta värdar och suga blod även på vintern och hur det påverkades av vädret, säger forskaren Petter Kjellande vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.
Rådjur kontrollerades flera gånger
Forskarna studerade fästingar hos rådjur under tre vintrar i Grimsö utanför Lindesberg och Bogesund i Stockholms skärgård. I studien fångade forskarna in vilda rådjur vid flera tillfällen under perioden december- februari.
Vid första fångsten undersöktes rådjuren och fästingar plockades bort. Då visste forskarna att om de hittade nya fästingar vid nästa fångst någon vecka senare måste de ha tillkommit sedan förra tillfället.
De kopplade därefter de nya fästingarnas förekomst på rådjuren till olika vädervariabler som snödjup, nederbörd och temperatur.
Klarar låga temperaturer
Det visade sig att flera rådjur hade fått nya fästingar trots att utomhustemperaturen var under fem plusgrader.
– Det kunde till och med vara under 0 grader i området den dagen fästingen hittade rådjuret och började suga blod. Men den verkliga temperaturen exakt på den plats där rådjur och fästing hittade varandra kan vi inte veta, där var det kanske inte lika kallt som SMHI:s väderstation anger, säger Petter Kjellander.
I Bogesund hittades fästingar på hälften till var tredje rådjur, det varierade lite mellan de olika vintrarna. I Grimsö var det inte alls lika vanligt med fästingar på vintern även om det förekom i några fall.
Varmare vintrar kan ge fler fästingar
Det som framför allt påverkade fästingarnas aktivitet var temperatur. Sannolikhet att hitta vinteraktiva fästingar var högre om det var en varmare dag.
– Men det är inte säkert att fästingarna sitter i vegetationen och väntar på att en lämplig värd ska gå förbi som de gör på sommaren. Det kan vara så att de finns där rådjuren vilar för natten och aktiveras av rådjurens lukt och värme. För varje enskild fästing är det ett lotteri att faktiskt hitta ett värddjur – och kanske är de beredda att chansa, även om det är kallt, säger Petter Kjellander.
Han konstaterar att beteendet kan leda till att fästingpopulationen förökningstakt påverkas något. De kan bli ännu fler.
– Om vintrarna blir mildare blir beteendet sannolikt vanligare, säger Petter Kjellander.
Påverkar troligen inte sjukdomar
Nästa steg i forskningen är att undersöka vilka virus och bakterier vinteraktiva fästingar bär på.
Petter Kjellander tror inte att vinteraktiviteten har någon större betydelse för spridningen av sjukdomar, så länge det inte blir ännu vanligare. Sjukvården bör dock vara medveten om att patienter kan drabbas av fästingburna sjukdomar som borrelia och TBE även under vintertid.
Studien är ett samarbete mellan SLU Grimsö forskningsstation, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och Linköpings universitet.
Vetenskaplig studie:
Winter activity of Ixodes ricinus in Sweden, Parasites and Vectors.
Kontakt:
Petter Kjellander, professor viltekologi vid nstitutionen för ekologi, SLU, petter.kjellander@slu.se
