Ålar tycks klara parasitangrepp i grunda vatten. Men forskare bekymrar sig för att skador på simblåsan kan orsaka problem när de rör sig på stora djup i Atlanten.
Den europeiska ålen, som är den art som finns i Sverige och övriga Europa, har minskat kraftigt och är listad som akut hotad. Bara några få procent av den ursprungliga populationen finns kvar idag. Minskningen beror på fiske, utbyggnad av vattenkraft och dammar men den kan också ha andra orsaker, till exempel miljögifter och sjukdomar.
Ålarna kan också drabbas av parasiten Anguillicola crassus, en rundmask som härstammar från Asien där den parasiterar på japansk ål. Den har funnits i Europa sedan 1980-talet och tros ha kommit hit via handel med ål och ballastvatten. I Sverige upptäcktes parasiten i ål under 1987.
Skador på simblåsan
I en ny studie har forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, undersökt om förekomst av parasiter påverkar en rad hälsoparametrar, till exempel fetthalt, kondition eller storlek på lever och mjälte.
De flesta av dessa parametrar var dock inte påverkade av antalet synliga parasiter i simblåsan. De flesta ålarna i studien hade relativt få parasiter.
Men det som framför allt oroade forskarna var skador på ålens simblåsa. Det skulle kunna påverka ålen under vandringen, då ålen använder simblåsan för att reglera sin flytkraft.
– Att många av de undersökta ålarna hade synliga parasiter och också skador på sina simblåsor är oroväckande med tanke på ålarnas långa vandring mot Sargassohavet, säger Elin Myrenås, miljöanalytiker vid SLU.
Oklart hur vandring påverkas
Ålen antas ofta vara en tålig art men sjukdomar, parasiter och miljögifter påverkar dem negativt, enligt forskarna.
– Effekterna av den här parasiten är än så länge understuderade, eftersom vi i princip enbart kan undersöka effekter på ål som uppehåller sig i inlandsvatten eller längst kusterna. Eventuella effekter under ålens långa vandring mot Sargassohavet, där de reproducerar sig, vet vi i princip ingenting om, säger forskaren Josefin Sundin vid SLU.
Sedan parasiten upptäcktes har flera studier gjorts för att undersöka om, och i så fall hur, parasiten påverkar europeisk ål. Det är dock svårt att dra några generella slutsatser utifrån dessa studier eftersom resultaten inte är entydiga. Vissa studier har funnit att simblåseparasiten påverkar tillväxt och kondition, medan andra studier inte har funnit några sådana samband.
Stort antal ålar har undersökts
Det skulle kunna bero på att ålar som har parasiter kompenserar genom ett högre intag av föda. Det nya med SLU-forskarnas studie är att de analyserat uppgifter från en stor databas. De kunde kunde då undersöka effekten av parasiter på ett stort antal ålar.
– I EU:s övervakning av ålbeståndet ingår idag att räkna antalet synliga parasiter i simblåsan. Vår studie visar att det vore värdefullt att även samla in data på hur skadad simblåsan är. Då kan vi i framtiden göra bättre analyser av hur allvarlig denna simblåseparasit är, säger Elin Myrenås.
Så gjordes studien
I studien analyserades data över ålar från Ringsjön och Mälaren som samlades in under 2021. I studien ingår också data från 17 000 ålar insamlade från hela Sverige under mer än 30 år.
I Ringsjön hade 82 procent av de undersökta ålarna parasiter, motsvarande siffra för Mälaren var 50 procent. I det större datatestet med ål från hela Sverige var parasiteringsgraden 60 procent. Den ål som hade flest synliga parasiter hade 167 stycken, men det vanligaste var att det rörde sig om 2–3 parasiter.
Vetenskaplig studie:
Effects of the invasive swim bladder parasite Anguillicola crassus on health and condition indicators in the European eel, Journal of Fish Diseases.
Kontakt:
Josefin Sundin, forskare vid institutionen för akvatiska resurser,
Sveriges lantbruksuniversitet.
josefin.sundin@slu.se
Elin Myrenås, miljöanalytiker vid institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet, elin.myrenas@slu.se
