Personer som lider av smärta åren efter en hjärtinfarkt har en ökad risk att dö i förtid. Det visar en ny studie.
Rökning är idag en välkänd riskfaktor, men få känner till att smärta kan påverka risken för död efter en hjärtinfarkt.
Forskare har nu studerat sambandet mellan smärta, rökning och död genom att följa 18 000 personer i cirka åtta år efter att de haft en hjärtinfarkt.
Risken för död ökar efter hjärtinfarkt
Omkring 45 procent av patienterna i studien angav att de hade måttlig eller svår smärta ett år efter hjärtinfarkten.
– Vi fann att risken att dö under studieperioden var större för de personer som angav att de hade smärta ett år efter sin hjärtinfarkt jämfört med dem som inte hade smärta, säger forskaren Linda Vixner vid Högskolan Dalarna.
Studien visar också att personer med svår smärta dör tidigare jämfört med rökare.
– Risken att dö under studieperioden var dubbelt så hög för dem som hade svår smärta jämfört med de som inte hade smärta. För dem som hade måttlig smärta var risken 35 procent högre, säger forskaren Björn Äng vid Högskolan Dalarna.
Smärta underskattad riskfaktor
Omkring 20–40 procent av Sveriges befolkningen lider idag av långvarig smärta. Tidigare har det varit till stora delar varit okänt hur smärta kan ses som en egen riskfaktor för att utveckla andra sjukdomar och för tidig död. Långvarig smärta har därför setts som ett symtom på annan sjukdom eller skada.
Sedan 2019 har dock Världshälsoorganisationen, WHO, fastställt att långvarig smärta är ett eget sjukdomstillstånd.
– Vi behöver i större utsträckning än tidigare betrakta långvarig smärta som en egen riskfaktor för att utveckla andra sjukdomar eller för tidig död. Vår studie ökar förståelsen för smärta som en viktig riskfaktor och bekräftar att det är en underskattad riskfaktor för död de närmaste åren efter en hjärtinfarkt, säger Linda Vixner.
Vetenskaplig studie:
High Self‐Reported Levels of Pain 1 Year After a Myocardial Infarction Are Related to Long‐Term All‐Cause Mortality: A SWEDEHEART Study Including 18 376 Patients, Journal of the American Heart Association.
Kontakt:
Linda Vixner, docent i medicinsk vetenskap vid institutionen för hälsa och välfärd, Högskolan Dalarna, lvi@du.se
Björn Äng, professor i medicinsk vetenskap vid Högskolan Dalarna, bja@du.se
