Snabba och genomtänkta beslut behövs för att rädda liv när en stor olycka inträffar i en tunnel. Men den ovana miljön gör ambulanssjukvårdare tveksamma, visar en avhandling.
När trafikolyckor inträffar inne i tunnlar behöver räddningspersonal kunna fatta snabba men korrekta beslut. Det innebär en utmaning, visar en avhandling.
– Sverige har än så länge varit förskonat från riktigt omfattande olyckor i vägtunnlar, men risken finns hela tiden och fler tunnlar byggs, så det är klokt att organisationen så långt som möjligt är förberedd, säger Johan Hylander, doktorand vid Umeå universitet.
I Norge, som har över 1000 vägtunnlar, finns större erfarenhet och inarbetade rutiner för räddningsinsatser i tunnlar. I en avhandling har Johan Hylander följt ett internationellt projekt om ambulanssjukvård vid tunnelolyckor.
Bättre kunskap om unik miljö behövs
I projektet har norska och svenska sjukvårdsledare intervjuats om hur de ser på sin roll att leda ambulanssjukvården vid tunnelolyckor och vad de saknar för att göra jobbet smidigare.
Även befäl och operatörer från polis eller trafikledning, som samverkar med ambulanspersonalen, intervjuades om vad sjukvårdsledaren behöver för att stärka sin kompetens.
Deltagarna lyfte fram att en av förutsättningarna för att kunna fatta genomtänkta beslut är att ha god kännedom om den unika tunnelmiljön, men att detta var svårt på grund brist på tid och specifik utbildning. De uppgav också att rollen som sjukvårdsledare handlar om att kunna stötta sina kollegor och arbeta förebyggande.
Simuleringar av insats i tunnel
I slutet av projektet skapades en internetbaserad tunnelutbildning som baserades på personalens önskemål om ökad kunskap om tunnelns utformning och specifika risker. Utbildningens påverkan på ambulanspersonalens förmåga att fatta beslut undersöktes också.
Deltagarna fick genomföra två simuleringar efter tunnelutbildningen. Hälften av deltagarna genomförde utbildningen, resten utgjorde en kontrollgrupp.
I simuleringarna, som bland annat bestod av ljud- och videosekvenser för att öka känslan av realism, fick deltagarna agera som sjukvårdsledare från början till slutet av en insats. De fick ta ställning till olika beslut som att välja framkörningsväg eller att åka in i vägtunneln. För varje beslut mättes tid och val av beslut.
Utbildningen påverkade inte beslutsförmåga
Resultatet visade dock att tunnelutbildningen inte påverkade sjukvårdsledarens förmåga att fatta beslut. Tvärtom valde ingen av deltagarna – varken i gruppen som gick tunnelutbildningen eller i kontrollgruppen – att åka in i tunnelsystemet vid en figurerad händelse med många skadade.
– Studiens resultat väcker ytterligare frågor. Exempelvis kan den utvecklade metodiken användas för att identifiera särskilt svåra och tidsödande beslut i komplexa miljöer som vägtunnlar är ett exempel på, säger Johan Hylander.
I projektet har 18 norska och svenska sjukvårdsledare intervjuats. Även 19 befäl och operatörer från organisationer som samverkar med ambulansen intervjuades.
Avhandling:
Prehospital sjukvårdsledning vid skadehändelser i svenska vägtunnlar, Umeå universitet.
Kontakt:
Johan Hylander, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet, johan.hylander@umu.se
