Bild: Johnny McClung/Unsplash
Artikel från Umeå universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Flodvågor, dammar som brister, höjda havsnivåer och hot mot mänskligheten. Trenden med översvämningsberättelser märks även i svensk samtidslitteratur, visar en avhandling.

Översvämning som litterärt motiv har en lång historia som sträcker sig tillbaka till de första syndaflodsmyterna i olika kulturer världen över. Men i samband med klimatkrisen har översvämningsberättelser fått ny relevans i västerländsk litteratur.

En avhandling i litteraturvetenskap vid Umeå universitet har nu undersökt översvämningen som litterärt motiv i 2010-talets svenska romaner. Syftet är att försöka bidra till en djupare förståelse av hur relationen mellan människan och hennes omgivning skapas och förändras i litterära skildringar av vattenkatastrofer.

– Kopplingar till den bibliska berättelsen om Noa och arken är fortsatt vanliga i 2010-talets översvämningsskildringar. Den här typen av katastrofmotiv har dock på senare tid främst kommit att kopplas till berättelser om klimatfrågor och andra miljöproblem, säger forskaren Malin Löf Nyqvist.

Förankring i litterär tradition

Hon konstaterar att flera av de romaner som analyseras i avhandlingen dessutom är förankrade i en svensk litterär tradition av översvämningsskildringar som kretsar kring islossningar, vårfloder och de norrländska älvarnas roll i utvecklingen av det moderna, industrialiserade samhället.

– De gråbruna, slammiga, giftiga och våldsamma vattenmassor som gestaltas i böckerna har ofta en egen vilja och gör uppror mot människans försök att kontrollera den icke-mänskliga naturen, säger Malin Löf Nyqvist och fortsätter:

– Genom översvämningsmotivet blir mytologiska och andliga föreställningar om vatten synliga och utmanar synen på vatten som en naturresurs som vi människor kan styra över och utnyttja som vi vill.

Skildringar av klimatkris blir konkreta

Hon menar också att skönlitterära skildringar av översvämningar idag ofta används för att framställa klimatkrisen som något konkret – med påtaglig inverkan på den lokala närmiljön – i stället för ett abstrakt, globalt fenomen.

Avhandlingen visar att svenska exempel på översvämningsskildringar inte är något undantag. Många av de trender och mönster som går att hitta i den engelskspråkiga klimatfiktionen förekommer även i den svenska.

I avhandlingen analyseras tre fristående romaner för vuxna och en ungdomstrilogi. Romanerna är Fallvatten av Mikael Niemi, Vintern av Conny Palmkvist, Ödmården av Nils Håkanson och Ättlingarna av Mats Söderlund.

Avhandlingen:

Hundraårsflöden: översvämningsskildringar i svensk samtidsprosa finns publicerad digitalt, Umeå universitet.

Kontakt:

Malin Löf Nyqvist, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, malin.lof.nyqvist@umu.se

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera