Varför får en del så långdragna symtom efter covid-19 och vad beror de på? En översiktsstudie har tittat på vad forskningen säger om störningar i kroppen vid postcovid.
Covid-19, som orsakas av viruset sars-cov-2, betraktas inte längre som ett internationellt akut hot mot människors hälsa, enligt världshälsoorganisationen, WHO.
Men det betyder inte att forskarvärlden slutar att söka svar på alla de frågor som uppstått i pandemins kölvatten. Många människor har kvarstående eller sena symtom långt efter infektionen – så kallad postcovid.
Vanligt med långdragna symtom
– Symtomen kan i många fall vara väldigt långdragna, så toppen av antalet personer som drabbas av postcovid är kanske inte ens inte nådd ännu. Vi ser fler och fler fall inom sjukvården där personer har omfattande problem att sköta vardagen. Dessutom är det tyvärr nog inte den sista pandemin. Det känns väldigt viktigt att sjukvården kan vara bättre förberedd nästa gång på att det kan bli den här typen av långdragna besvär, säger forskaren Kristofer Hedman vid Linköpings universitet.
Relativt tidigt under pandemin kom många remisser till Fysiologiska kliniken på universitetssjukhuset i Linköping, där Kristofer Hedman arbetar som läkare.
Postcovid påverkade lungfunktionen
Här gjordes omfattande tester av personernas lungfunktion och hur kroppen reagerar på fysiskt arbete i form av cykelarbetsprov.
– Oväntat mycket var normalt i testerna, trots att patienterna hade rätt uttalade symptom. Men det vi såg som förvånade oss och som vi sällan ser annars var ett stört andningsmönster under arbete, säger Kristofer Hedman.
I normala fall ska andningen öka stabilt i takt med att arbetsbelastningen ökar. Men många med kvardröjande symtom efter covid-19 hade ett svängande andningsmönster, liknande det som tidigare bara kopplats till hjärtsvikt. Det ojämna andningsmönstret väckte forskarnas intresse.
Andningen blev ofta normal igen
Hos friska personer regleras andningen automatiskt av det icke-viljestyrda, eller autonoma, nervsystemet. Men det tycks vara stört hos en del personer med postcovid.
Linköpingsforskare har tittat närmare på denna störning, som också kallas autonom dysfunktion. I en studie följdes en grupp patienter under en period för att undersöka om problemen går över med tiden. Forskarnas preliminära resultat, som ännu inte publicerats, pekar mot att runt hälften av patienterna normaliserat sitt andningsmönster ett år senare.
– Hälften av patienterna har fortfarande kvar detta onormala andningsmönster. Även de som har kvar problem verkar i många fall ha lite mildare form, så vi hoppas att det försvinner över tid, säger Kristofer Hedman.
Pots efter covid
Störningar i regleringen av det icke-viljestyrda nervsystemet är inga nya fenomen. Däremot verkar det vara framträdande i gruppen med postcovid.
Ett av de vanligaste symtomen kopplade till hjärtat är att man får en omotiverat hög hjärtfrekvens när man ställer sig upp. Fenomenet kallas POTS som är en förkortning av posturalt ortostatiskt takykardisyndrom. När det gäller andningsfunktionen är onormalt andningsmönster och hyperventilation exempel på postcovid-symtom.
Symtom vid postcovid
I en översiktsstudie sammanfattas forskningsläget när det gäller just störningar i det autonoma nervsystemet vid postcovid. I studien tar forskare från flera svenska universitet – med expertis inom lungmedicin infektionssjukdomar, hjärtmedicin och cellbiologi – grepp om flera frågor: Vad sker egentligen i kroppen? Hur ser symtomen ut? Vilka behandlingsmöjligheter finns?
Förklaringarna till störningen skulle kunna ha att göra med enskilda organen, men en annan möjlighet är att de kan kopplas till genreglering, enligt forskarna.
Postcovid tycks kopplat till genetisk omprogrammering
En studie vid Linköpings universitet har följt mindre grupp personer med kvarvarande symtom under mer än ett års tid. Forskarna blev först i världen att rapportera att postcovid tycks vara kopplat till förändrad genreglering, så kallad epigenetisk omprogrammering.
– Cellerna kan omprogrammera sina gener så att proteinproduktionen förändras för att bekämpa och hålla emot en infektion. En teori är att den här genetiska omprogrammeringen blir störd vid postcovid, säger Frida Nikesjö som är doktorand vid Linköpings universitet.
– I översiktsartikeln lyfter vi fram många olika teorier om bakomliggande orsaker till postcovid. Men det är en väldigt tilltalande förklaringsmodell för hur symptomen kan bli så långdragna hos vissa patienter att det kanske beror på omprogrammering av hur vissa gener används, säger Kristofer Hedman.
Patienterna ingen homogen grupp
I takt med att kunskapen om ett sjukdomstillstånd fördjupas visar det sig ofta att patientgruppen inte är en så homogen grupp som man kanske tänkt sig från början.
Även vid postcovid har det visat sig finnas olika undergrupper, vilket innebär en utmaning för forskarna. Kristofer Hedman menar att man bör skilja undergrupperna åt.
– Om personer som har varit riktigt svårt sjuka därefter har väldigt långvariga svåra symtom skulle det kunna bero på infektionen i sig, men också på att de har vårdats på sjukhus länge. Sedan har vi gruppen som haft väldigt mild infektion, och ibland inte ens märkt av den akuta infektionen, men som av någon anledning får långvariga symptom, säger han.
Behandling mot postcovid
En annan utmaning är att hitta specifik behandling för postcovid. I dag kan vården behandla en del symtom, som fysioterapeutisk rehabilitering vid stört andningsmönster.
Men för att ta fram behandlingar som går till botten med orsaken bakom problemen behöver forskare och läkemedelsutvecklare förstå de biologiska mekanismerna.
– För många patienter är det frustrerande att mycket av behandlingen inte kan bota dem. Jag tror att för många patienter – inte alla, men för många – kan det också vara viktigt att man lyckas avmystifiera sjukdomen, säger Frida Nikesjö.
Kristofer Hedman menar att för många som drabbats av postcovid kan det vara lite lättare att hantera sitt tillstånd om man känner att vetenskapen, och läkarna man träffar, i alla fall vet vad som är fel och att de blir trodda.
– I början av pandemin när det här var helt nytt var det ett framträdande problem i sjukvården att många som sökte hjälp avfärdades. Så är det i betydligt mindre utsträckning nu, även om det säkert fortfarande förekommer. Vi börjar förstå postcovid bättre nu. Vi är långt ifrån att förstå allt, men vi närmar oss långsamt någon slags kärna. Det känns väldigt glädjande, säger Kristofer Hedman.
Översiktsstudie:
Cardiorespiratory dysautonomia in post-COVID-19 condition: manifestations, mechanisms and management, Journal of Internal Medicine.
Kontakt:
Kristofer Hedman, docent och universitetslektor vid Institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet, kristofer.hedman@liu.se
Maria Lerm, professorvid institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet, maria.lerm@liu.se
