Om behandling och stöd till föräldrar startar redan i förskoleåldern kan svår övervikt minska hos barn. Effekten är dessutom långsiktig, visar en studie.
Under fyra års tid har forskare följt drygt 170 små barn i Sverige som fått behandling för obesitas, det vill säga fetma. Barnen rekryterades till studien när de var mellan fyra och sex år genom barnavårdscentraler i Region Stockholm.
Barnen och deras föräldrar lottades till en av tre behandlingar: standardbehandling, föräldrastöd i grupp eller föräldrastöd i grupp med uppföljande stödsamtal per telefon.
Standardbehandlingen innebar i regel att barn och föräldrar besökte en läkare, barnsjuksköterska och dietist, eller båda. Besöken hade ofta fokus på kost och fysisk aktivitet.
Barnen deltog inte i föräldrastödgrupperna. Fokus låg på hur föräldrar kan främja goda vanor i familjen på ett bra sätt, utan att konflikter uppstår.
– Det kunde handla om sådant som hur man sätter gränser, hur man lär barn nya beteenden och hur man kommunicerar med förskola, mormor, grannar och andra i barnets omgivning, säger Paulina Nowicka som är forskare vid Karolinska institutet och Uppsala universitet.
Långsiktig effekt sågs
Efter behandling i föräldrastödgrupper lottades hälften av deltagarna till ett antal extra, stödjande telefonsamtal.
– Det har gjorts studier om små barn som behandlats för obesitas förr. Men de flesta av dem har bara haft en uppföljning på ett halvår eller ett år, så man har inte vetat hur det har gått för barnen under längre tid än så, säger Paulina Nowicka.
Studien tyder på att tidig behandling av fetma har en långsiktig effekt. Alla tre grupper i studien förbättrade sin viktstatus, det vill säga minskade graden av obesitas.
– De barn vars föräldrar fick föräldrastöd har haft bäst resultat, och allra bäst gick det för dem som dessutom fick extra, stödjande telefonsamtal. I den gruppen såg vi även att fler barn nådde en kliniskt relevant förbättring av viktstatus som är kopplat till bättre metabol hälsa, det vill säga bättre nivåer av blodfetter och blodsocker.
De flesta föräldrar vet vad de ska servera för mat till sina barn, konstaterar Paulina Nowicka.
– Den kunskapen finns oftast – men hur gör man det med ett barn som älskar mat, som alltid vill äta, eller med ett barn som ständigt är hungrigt? Hur gör man utan att mat blir till något förbjudet?
Tydlig struktur behövs i hemmet
Enligt Paulina Nowicka är det viktigt att försöka ha en tydlig struktur hemma. Då vet barnet att det kommer att serveras en middag och ett kvällsmål.
– Men också om att göra saker tillsammans för att stärka familjerelationerna, att engagera barnet i matlagningen, att servera grönsaker om barnet är hungrigt och om att inte belöna barnet med mat. Det är viktigt att se till så att mat inte kopplas till känslor och prestationer.
Fetma är svårbehandlat, men studien visar att en intensiv behandling av obesitas är säker och effektiv för barn i förskoleåldern, menar Paulina Nowicka.
– Att behandla barn i den åldern ger en betydligt bättre effekt än om man börjar behandla långt senare i tonåren. Det finns tonåringar som kan bli aktuella för magsäckskirurgi. Vår förhoppning är att det ska kunna undvikas med tidigare behandling, säger hon.
I studien har forskare vid Karolinska institutet samarbetat med forskare vid Uppsala universitet, Warwick Medical School och Oxforduniversitet.
Vetenskaplig studie:
A long-term follow-up of treatment for young children with obesity: a randomized controlled trial, International Journal of Obesity.
Kontakt:
Paulina Nowicka, docent vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska institutet, paulina.nowicka@ki.se
