Skog med höga contortatallar uppskattas inte av renar på vinterbete. Minskad tillgång på mat bidrar sannolikt till att de undviker dessa områden, enligt en studie.
Contortatallen har planterats sedan 1960-talet, främst i norra Sverige, eftersom den förväntas växa fortare än den inhemska tallen.
Det har dock rapporterats att både växt- och djurliv kan påverkas negativt i områden med contortatall. Renskötare har även rapporterat att renarna inte hittar tillräckligt med föda i dessa bestånd och att de inte kan röra sig fritt.
I en studie har forskare vid Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, analyserat hur renarnas val av betesmark påverkas. De undersökte även om mängden lav skiljer sig i olika skogstyper och på vilka marktyper contortatallen växer.
– Med hjälp av GPS-data från renar insamlat av renskötare i Vilhelmina norra sameby analyserade vi hur renarna rörde sig i landskapet under tre olika vintrar, och undersökte vilka områden de föredrog att vistas i och vilka de helst undvek. Vi var intresserade av att undersöka om vi kunde hitta samma beteende som renskötare observerat, säger forskaren Tim Horstkotte vid Umeå universitet.
Renar undviker plats med höga tallar
Studien visar att trädens höjd var en viktig faktor för hur renarna undviker bestånd med contortatall jämfört med bestånd med inhemsk tall.
– Om contorta-träden var mer än tre meter höga visar våra analyser att renarna väljer bort dessa områden framför andra skogstyper, men där träden var lägre ändrade renarna inte sitt val av skogstyp – oberoende om det fanns contorta inom beståndet eller inte, säger Tim Horstkotte.
Forskarna såg också att mängden marklav var mindre i contortabestånden, trots att contortatallen ofta planteras på torra marker som egentligen är gynnsamma för marklavar.
– Detta kan tyda på att plantering av contorta påverkar lavförekomst negativt trots att förutsättningar i marken borde vara bra, säger Tim Horstkotte.
Contortatallen en utmaning av många
Forskarna pekar på att plantering av contortatall på marker som är lämpliga för marklavar bidrar till en minskning av lavbete för renarna. Det kan leda till att renarna förlorar viktiga betesområden.
Den här typen av studier är viktiga, menar forskaren Jörgen Sjögren vid SLU i Umeå.
– I dagsläget finns contortatall i Sverige på en yta som täcker drygt 600 000 hektar och för att ha så mycket av ett trädslag som inte har sitt ursprung på den här sidan Atlanten vet vi förvånansvärt lite om de ekologiska konsekvenserna. Den här studien bidrar väsentligt till kunskapsläget, säger han.
Mer läsning om renarnas betesmarker: Många vill ha renarnas land
Vetenskaplig studie:
Semi-domesticated reindeer avoid winter habitats with exotic tree species Pinus contorta, Forest Ecology and Management.
Kontakt:
Tim Horstkotte, förste forskningsingenjör vid institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet, tim.horstkotte@umu.se
Jörgen Sjögren, universitetslektor, Institutionen för vilt, fisk och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet, jorgen.sjogren@slu.se
