Matsvinnet har minskat lite bland svenska hushåll, men globalt går utvecklingen trögt. För att nå FN:s hållbarhetsmål behövs fler insatser, menar forskare vid Karlstads universitet.
Den 29 september infaller den Internationella matsvinnsdagen för att sätta fokus på insatser för att minska det globala matsvinnet. Enligt FN:s hållbarhetsmål behövs är en halvering av svinnet till år 2030.
– Rapporter visar att utvecklingen inte går tillräckligt fort, vilket också nyligen diskuterades under FN:s möte om de globala målen. Läget är i stort sett detsamma som när målen sattes, säger forskaren Helén Williams vid Centrum för tjänsteforskning på Karlstads universitet.
Helén Williams forskar om matsvinn och livsmedelsförpackningars roll vid matsvinn.
Vad är den största utmaningen?
– Det är att fler aktörer inom livsmedelsbranschen behöver en större systemsyn för att kunna säkerställa att egna lösningar inte orsakar problem för någon annan. Vår forskning visar att lönsamhet går före miljö vilket är en viktig faktor och förklaring till svinnet och här behöver vi rikta fokus och titta på den verkliga kostnaden för den mat som slängs, säger Helén Williams.
Matsvinnet är tätt kopplat till flera planetära kriser som klimat, ekosystem och föroreningar. Helen Williams ser ändå några positiva trender i samhället.
– Matsvinnet i våra svenska hushåll har minskat något de senaste åren vilket skulle kunna förklaras av både ökad kunskap hos konsumenter och höga matpriser. Vi ser också allt fler eldsjälar på restauranger och i våra storkök som verkligen använder alla resurser effektivt för att minska svinnet på tallrikarna.
Hur kan konsumenter och livsmedelsbutiker bidra till att minska svinnet?
– Livsmedelsbutiker kan hjälpa konsumenter att inte köpa mer än vad de behöver genom prissättning så konsumenter inte lockas köpa större förpackningar på grund av stor prisskillnad, säger Helén Williams.
I en av forskarnas studier uppgav konsumenterna att 30 procent av deras matsvinn berodde på förpackningar, bland annat att de är för stora.
– En annan var osäkerhet om produkten var säker att äta. Konsumenter behöver bli bättre på att planera sina inköp, köpa den mängd mat som de vet förbrukas samt bry sig mindre om bäst-före datum. Lukta och smaka på maten för att avgöra om den är ätbar.
Matens värde behöver bli tydligare
Forskare vid Centrum för tjänsteforskning arbetar med att utveckla ny kunskap kring matsvinn i olika forskningsprojekt, där många aktiviteter är i gång.
– Vår forskning om matsvinn och förpackningar har gett oss en position där vi nu tillsammans med regionala aktörer ska ta den en nivå till. Vi behöver öka det upplevda värdet av maten så att konsumenterna värdesätter maten mer och tar hand om det de köpt. Gäster på restauranger och storkök behöver också förstå värdet på det som serveras och av de råvaror, energi och mänsklig insats som är en förutsättning för måltiden, säger Helén Williams.
Den internationella matsvinnsdagen instiftades av FN 2019 för att uppmärksamma det globala matsvinnet.
Kontakt:
Helén Williams, docent i miljö- och energisystem vid Karlstad universitet, helen.williams@kau.se
