Svenska fysikprofessorn Anne L’Huillier har tillverkat ofattbart korta ljusblixtar, som gör det möjligt att studera en atom från insidan. Nu får hon nobelpriset i fysik – som femte kvinna genom tiderna.
Svensk-franska fysikprofessorn Anne L’Huillier delar priset med forskarna Pierre Agostini, USA och Ferenc Krausz,Tyskland. De belönas för att ha gett mänskligheten nya verktyg för att utforska elektronernas värld inuti atomer och molekyler.
Mycket kort går prestationen att beskriva så här:
Inuti atomer sker förändringar ofta på skalor av några tiotal attosekunder. En attosekund är en oerhört kort tid – en miljarddels av en miljarddels sekund. För att uppfatta händelser som när elektroner i en atom förflyttar sig eller ändrar sin energi, krävs speciell teknik.
Pristagarnas arbeten har gjort det möjligt att utforska förlopp som sker på så kort tid att de tidigare var omöjliga att följa, skriver nobelprize.org i ett pressmeddelande.
– Vi kan nu glänta på dörren till elektronernas värld. Med attosekundfysiken har vi möjlighet att förstå mekanismer som styrs av elektroner. Nästa steg blir att också utnyttja dem, säger Eva Olsson, ordförande för Nobelkommittén för fysik.
Var mitt i en föreläsning
– Jag visste ingenting, Det blev en chock, berättade Anne L’Huillier vid en presskonferens på Lunds universitet strax efter tillkännagivandet.
För Anne L’Huillier började det som en vanlig dag på jobbet. När Kungliga vetenskapsakademien ringde upp var hon mitt i en föreläsning och hörde inte signalen. Hon fick beskedet i en paus, men fortsatte ändå att undervisa, utan att berätta något för studenterna.
– Jag sa att jag skulle avsluta en kvart tidigare, sa hon.
Anne L’Huillier har forskat inom samma fält i trettio år. På frågan om vad som händer nu svarade hon:
– Nästa steg är att stanna där jag är. Målet är att fortsätta forska på samma vis med min forskargrupp.
Det går fortfarande att upptäcka nya saker hela tiden. Jag är väldig passionerad för min forskning, säger Anne L’Huillier i ett filmklipp från Lunds universitet:
Nobelpriset i fysik har bara gått till fyra kvinnliga forskare tidigare, sen det delades ut första gången 1901. Marie Skłodowska Curie (1903) och Maria Goeppert-Mayer (1963). Donna Strickland 2019 för banbrytande uppfinningar inom laserfysik och Andrea Ghez 2020 för upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum.
Nu går alltså 2023 års Nobelpris i fysik till Sverige genom Ann L´Huille vid Lunds universitet. Hon delar priset med:
- Pierre Agostini är verksam vid The Ohio State University, Columbus, USA.
- Ferenc Krausz på Max-Planck-Institut für Quantenoptik, Garching och Ludwig-Maximilians-Universität München, Tyskland
Läs också: Receptet på en Nobelpristagare
Experimenten som ledde till Nobelpriset i fysik 2023
Anne L’Huillier upptäckte 1987 att ett stort antal olika övertoner av ljus uppstod när hon sände infrarött laserljus genom en ädelgas. Varje överton är en ljusvåg med ett visst antal hela svängningar för varje svängning i laserljuset. De uppstår genom att ljuset från
lasern växelverkar med atomer i gasen och ger vissa elektroner extra energi, som sedan avges som ljus. Anne L’Huillier fortsatte utforska fenomenet, och
visade vägen för de genombrott som följde:
- År 2001 lyckades Pierre Agostini framställa och undersöka en serie sådana ljuspulser efter varandra, där varje puls bara var 250 attosekunder lång.
- Vid samma tid arbetade Ferenc Krausz med en annan sorts experiment, där han kunde isolera en enskild ljuspuls som varade i 650 attosekunder.
Mer om Nobelpristagarna i fysik:
Pierre Agostini, född 1941(82 år) i Tunis. Fil.dr 1968 vid Université Aix-Marseille, Frankrike. Professor vid The Ohio State University, Columbus, USA.
Ferenc Krausz, född 1962 (61 år) i Mór, Ungern. Fil.dr 1991 vid Technische Universität Wien, Österrike. Director vid Max-Planck-Institut für Quantenoptik, Garching och professor vid Ludwig-Maximilians-Universität München, Tyskland.
Anne L’Huillier, född 1958 (65 år) i Paris, Frankrike. Fil.dr 1986 vid Université Pierre et Marie Curie, Paris, Frankrike. Professor vid Lunds universitet, Sverige.
Pristagarna delar lika på en prissumma om 11 miljoner svenska kronor.
Källa: nobelprize.org
