Oroande gap när skolan lär ut samhällskunskap

SkolaBarn och ungaDemokratiPedagogikPolitik

Artikel från Linnéuniversitetet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

Undervisningen i samhällskunskap skiljer sig mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program på gymnasiet. Det betyder att en del elever inte får viktiga kunskaper om demokrati, enligt en ny avhandling.

Samhällskunskap är ett brett ämne och kan beskrivas som ett demokratiämne och ett ekonomiämne – med mera.

Universitetslektorn Evelina Möllenborg, Linnéuniversitetet, har i en avhandling intervjuat elever, lärare och rektorer om deras erfarenheter av undervisningen i samhällskunskap. Demokratiaspekterna i ämnet har varit i fokus.

Om forskningen

98 gymnasieelever från yrkesprogram och högskoleförberedande program har intervjuats, på totalt nio gymnasieskolor. Evelina Möllenborg har även talat med lärare i samhällskunskap och rektorer på samma skolor, samt analyserat gymnasieskolans ämnesplan i samhällskunskap. Ämnesplaner är den del av läroplanen som handlar om specifika skolämnen.

Källa: Linnéuniversitetet.

I avhandlingen pekar hon på skillnader i ämnesplanen i samhällskunskap mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Området ”politiska ideologier” ingår exempelvis enbart på högskoleförberedande program.

– Elever på yrkesprogram ska alltså lära sig om samhället och om politiska val, utan att samtidigt erbjudas kunskaper om ideologierna bakom. Samma sak gäller undervisning om förhållningssätt till digitaliseringsfrågor, säger Evelina Möllenborg och fortsätter:

– Jag frågar mig varför dessa aspekter av ämnet samhällskunskap endast angår vissa elever i gymnasieskolan. En skola med alltför stora skillnader mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program riskerar att leda till ett A-lag och ett B-lag när det gäller elevers framtidsmöjligheter som samhällsmedborgare.

Mer enkla faktakunskaper

Hur undervisningen är upplagd varierar både i teori och praktik.

– Elever på yrkesprogram läser en kortare kurs i samhällskunskap och undervisningen har dessutom en tendens att handla mer om enkla faktakunskaper. För högskoleförberedande program är analysförmåga och teoretisk kunskap starkt betonad, säger Evelina Möllenborg.

Kan skapa kunskapsgap

Att det är så här olika riskerar att skapa luckor i kunskapen om demokrati och politik hos stora elevgrupper, menar hon.

Samtidigt förväntas varken eleverna på yrkesprogram eller på högskoleprogram i någon större utsträckning engagera sig i samhället eller demokratin som vuxna. Den slutsatsen drar Evelina Möllenborg efter att ha analyserat vilken typ av medborgare som ämnesplanen och samhällskunskapsundervisningen betonar.

– Den svenska gymnasieskolans samhällskunskap betonar i stor utsträckning medborgarbildning som en fråga om att forma personligt ansvarsfulla medborgare som tar ansvar för sitt eget liv och som inte ställer till några problem för sina medmänniskor eller för samhället.

Demokrati behöver prioritet

Evelina Möllenborg hoppas att hennes forskning ska läsas av lärare och bland annat leda till att undervisning inriktad mot demokrati prioriteras.

– Jag vill också att resultaten ska komma till nytta för de politiker och skolmyndigheter som fattar beslut om hur skolans undervisning i samhällskunskap ska utformas. Lärare måste få reella möjligheter att erbjuda en undervisning som leder mot att elever blir demokratiska medborgare.

Läs också: ”Kalla oss inte hemmasittare” – nytt hopp får elever till skolan igen
Mobilen – hur påverkar den unga?
Vad har betydelse för en lyckad integration i skolan?