Stora och äldre fiskhonor har en avgörande betydelse för återhämtningen hos kommersiellt fiskade fiskbestånd. Nu presenterar forskare ett nytt mått för att få fler stora fiskar att klara sig.
Ett centralt antagande vad gäller bedömningar av fisket är ofta att all mogen fisk bidrar lika mycket till reproduktion och återhämtning. Det stämmer troligen inte, enligt SLU-forskare.
Stora fiskar är nyckel
Istället tycks stora och fruktsamma äldre fiskhonor ha en avgörande betydelse för förmågan till återhämtning efter fiske. Större och äldre fiskar bidrar oproportionerligt mycket till leken. De är mindre temperaturkänsliga och mer motståndskraftiga mot global uppvärmning och annan stress. Dessutom tycks det som om de äldre fiskarna ”utbildar” de yngre om migrationsvägar och beteenden.
– Vi vet vad ålders- och storleksstrukturen betyder för ett fiskbestånd, och samtidigt ger vi råd och fiskar utan att ta hänsyn till om beståndet innehåller tillräckligt med stora feta honor för att kunna återhämta sig från den fångstnivån. Det är tokigt, säger forskaren Christopher Griffiths, SLU.
Brist på äldre fiskar
I många exploaterade fiskbestånd råder idag brist på äldre och större fisk. En studie som Christopher Griffiths och kollegor nyligen har publicerat visar att 62 procent av de viktigaste kommersiella bestånden i Nordostatlanten för närvarande har mindre äldre fisk än de borde ha om fisket ska hållas på hållbara nivåer.
Läget är ännu sämre i viktiga fiskeområden som Nordsjön och Östersjön, där andelarna är 79 respektive 66 procent.
– Detta är ett stort bekymmer och kommer sannolikt att ha negativ inverkan på fiskbeståndens storlek och hälsa, och på de fångstnivåer vi kan förvänta oss därifrån framöver, säger Christopher Griffiths.
Ny åldersindikator
De äldre och större fiskarnas betydelse diskuteras allt mer. Sveriges och EU:s hållbarhetsmål hänvisar också uttryckligen till fiskbeståndens ålders- och storleksstruktur. EU:s havsmiljödirektiv säger att exploaterade fiskbestånd bör uppvisa ”en ålders- och storleksfördelning som tyder på ett friskt bestånd”.
Forskarna vid SLU har nu tagit fram ett mått som är tänkt att användas i förvaltning av fiskbestånd. Det är en åldersbaserad indikator och förhoppningen är att den ska införlivas och göra nytta i Sverige och resten av EU.
– Den gör det möjligt att på ett effektivt sätt bedöma hur åldersstrukturen i ett bestånd ser ut i förhållande till våra förvaltningsmål. Som fiskeriforskare kan vi därmed fatta mer välgrundade beslut om beståndsstatus och fångstnivåer, säger forskaren Massimiliano Cardinale.
I en artikel, se nedan, beskriver forskarna hur den åldersbaserade indikatorn beräknas och vad den bygger på. Forskarna ger också exempel på hur ramverket bakom den nya indikatorn skulle kunna användas i hela världen för att bedöma fiskarter och fiske.
Vetenskaplig artikel:
Including older fish in fisheries management: A new age-based indicator and reference point for exploited fish stocks, Fish and Fisheries.
Kontakt:
Christopher Griffiths, forskare, Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
christopher.griffiths@slu.se
