Därför skräms vi – här är skräckteman genom tiderna
LitteraturMedia och kommunikationHalloween! Läge att karva pumpor, rota fram skelettdräkten, fylla på godisförrådet – och kanske avnjuta en skräckfilm eller en skräckbok? Skräckberättelser har alltid funnits men förändras i viss mån med tiden. Här ger forskare exempel på skräckteman genom tiderna, från flera tusen år gamla monster till Motorsågsmassakern.
Redan för tusentals år sedan var människor fascinerade av skräck och otäckheter. Hjälten Gilgamesh mötte monster i den mesopotamiska mytologin över tusen år före vår tideräkning, till exempel. Klassiska grekiska berättelser fungerade som varnande exempel: lyssna inte på sirenerna, för då kommer du lida skeppsbrott och det finns monster ”där ute”, som cyklopen, som vill dig illa.
– Människor har alltid skrämt varandra och gamla berättelser kan vara otroligt otäcka. Det går inte många kapitel i Bibeln innan jorden dränks, säger Ulf Wilhelmsson, biträdande professor i medier, estetik och berättande vid Högskolan i Skövde.
Fem skäl till skräckhistorier
I alla tider har skräckberättelser fyllt funktioner i samhället. Här är fem sätt att använda skräckberättelser på:
1. Som varnande exempel
Skräckhistorier, allt från antika myter till svenska traditionella berättelser, har ofta fungerat i avskräckande syfte. Historierna användes som moraliska budskap för att styra beteenden och få människor att avstå från handlingar som sågs som farliga eller syndiga. Förr var budskapen ofta riktade till barn – ”gå inte till bäcken för då tar näcken eller bäckahästen dig”. Även unga vuxna fick liknande historier riktade till sig där de fick hemska exempel på varför de inte skulle vara ute dansa och roa sig på nätterna.
2. Som adrenalinkick
Skräckhistorier triggar vårt kroppsliga stressystem, vilket resulterar i frisättning av adrenalin. Berättelserna ger oss spänning och rädsla i en kontrollerad miljö, vilket ger oss möjlighet att uppleva fara på ett säkert sätt. Denna adrenalinhöjning kan vara lika beroendeframkallande som en drog och människor letar ständigt efter starkare och mer intensiva skräckupplevelser.
3. Som utforskande av det okända
Skräckhistorier tillåter oss att utforska det okända och oförklarliga. Genom att skildra monster, spöken och övernaturliga varelser kan vi försöka förstå det som ligger bortom vår vardagliga erfarenhet och rationalitet.
4. Som förklaringar till det oförklarliga
Skräckhistorier fungerar som försvarsmekanism genom att ge förklaringar till det som är svårt att förklara. Varför försvinner människor i skogen? Svaret kunde förr vara bäckahästen, skogsrået eller kanske troll. Genom att skapa övernaturliga förklaringar ger skräckhistorierna oss en känsla av kontroll och förståelse.
5. Som en reflektion av tiden vi lever i
Skräckhistorier fungerar som en spegling av samhället. Det läskiga förändras med tiden. Under 1950-talet i USA förklädde man exempelvis anti-kommunistpropaganda som skräck. I dagens samhälle manifesteras skräcken ibland genom moderna hot, som artificiell intelligens, AI. Historier om AI som tar över och hotar mänskligheten är en reflektion av vår rädsla för teknologins okända och potentiellt farliga framtid.
Källa: Ulf Wilhelmsson och Torbjörn Svensson, Högskolan i Skövde.
Det finns fler bibliska exempel, som Lots fru som vänder sig om och tittar på hur staden Sodom förstörs, trots att hon blivit tillsagd att låta bli. Som straff blir hon en saltstod.
– Det kan förstås som en tidig form av crowd control, alltså kontroll av befolkningen för att få dem att lyda, säger Ulf Wilhelmsson.
Nya skräckberättelser på 1800-talet
Under urbaniseringen och industrialiseringen på 1800-talet skapades nya skräckberättelser, då anpassade till stadsmiljöer. Tack vare ökad läskunnighet spreds berättelserna nu också på ett annat sätt än tidigare.
– Här uppkom delvis annan typ av skräckberättelser. Vissa övernaturliga saker associerade med landsbygden stöptes om och gavs nya skepnader. Greve Dracula och den form av vampyr han representerar är ett exempel på det, säger Torbjörn Svensson.
Skräckfilm som propaganda
I början av 1900-talet slog filmen igenom och tidigt fann skräckgenren sin plats på bioduken. Under andra världskriget användes skräckfilm som propaganda, medan det kalla kriget ledde till skräckberättelser om spioneri och främmande infiltration.
– Under det kalla krigets första år på 1950-talet är människorna i filmberättelserna ofta utsatta för någon form av yttre hot i form av främmande infiltratörer som i Invasion of the Body Snatchers från 1956. Detta är lätt att tolka som antikommunistpropaganda: spioner är främlingar som infiltrerar oss på olika sätt. De här berättelsernas syfte var att vi skulle lära oss vara på vår vakt, säger Ulf Wilhelmsson.
Hemvideo och Motorsågsmassakern
På 1970-talet, med filmer som Alla helgons blodiga natt, reagerade samhället på flower power-rörelsens fria livsstil genom att skapa skräck som en form av kontroll och protest mot ungdomens revolt.
Under 1980-talet kom en våg av skräckfilmer in i svenska hem genom hemvideobandspelare. Den svenska filmcensuren reglerade inledningsvis inte hemvideo varför filmer som aldrig hade kunnat passera den svenska biograffilmcensuren ändå spreds. Den kanske mest kända är Tobe Hoopers film Motorsågsmassakern, som uppmärksammades i ett numera klassiskt avsnitt av debattprogrammet Studio S i SVT 1980.
Halloween kommer till Sverige
Under 1990-talet började firandet av Halloween importeras från USA och på flera håll i Sverige, bland annat i Skaraborg, ersatte den nya högtiden den traditionella ”lussenatta” som firades i december.
– Det finns ett behov av att vi ska skrämma upp varandra lite. Halloween ersatte lussenatta och har blivit den nya ”nu ska vi skrämmas-helgen”. Men Halloween är bättre placerat tidsmässigt, precis när det börjar bli mörkt ute, säger Torbjörn Svensson, adjunkt i medier, estetik och berättande vid Högskolan i Skövde.
Kontakt:
Ulf Wilhelmsson, biträdande professor i medier, estetik och berättande vid Högskolan i Skövde
ulf.wilhelmsson@his.se
