I framtiden kan odlad havskatt dyka upp på våra tallrikar. Men jämfört med den populära laxen finns en del utmaningar vid storskalig odling, visar en avhandling.
I dag importeras mer än 90 procent av den odlade fisk vi äter i Sverige och en väldigt stor del är lax. Den odlade laxens näringsinnehåll, dess snabba tillväxt och pressade priser har gjort den till en populär matfisk.
Men att bara odla en art kan göra matproduktionen sårbar, menar forskare.
– Det är inte hållbart att bara odla en sorts fisk ur ett mångfaldsperspektiv både för marknaden och för matsäkerheten, säger biologiforskaren Ida Hedén vid Göteborgs universitet.
Hotad havskatt lämpar sig för odling
Hon har i en avhandling sett att även havskatt, Anarhichas lupus, skulle kunna odlas. Arten vistas naturligt i trånga utrymmen nära bottnen där den söker föda.
– Den är lugn och stresstålig och ur ett djurvälfärdsperspektiv tyder mina studier på att havskatten har stor potential att lämpa sig för odling. Men den växer lite långsammare och kräver ett annat foder, säger Ida Hedén.
Hon har tidigare arbetat som kock och uppskattar havskatt på tallriken.
– Det är en fisk med fast, vitt kött som passar bra både på grillen och med kokt potatis och äggsås. Det är en inhemsk art som är starkt hotad i svenska vatten. Om vi i stället kan erbjuda odlad havskatt skulle det kunna minska på trycket på de vilda bestånden. Fördelen för framtida odlare är också att den antagligen är ganska lättsåld då den redan är en känd matfisk.
Uppskattad matfisk
Fiskodlingar har potential att öka den hållbara matproduktionen. Men som all industriell livsmedelsproduktion har den ett miljöavtryck. Ida Hedén lyfter även fram att djuren som föds upp för att bli mat måste behandlas väl.
– Jag har utgått från fiskfysiologi för att säkerställa djurvälfärden för odlad havskatt i ett hållbart vattenbruk. Det innebär att jag har mätt stresspåslaget i fisken vid till exempel hantering och luftexponering. Jag har även studerat havskattens tarmfunktion som kan hjälpa oss att förstå vilken sorts foder som fungerar bäst och även när fisken ska matas på dygnet för att uppnå bäst tillväxt, säger Ida Hedén.
Behöver proteinrikt foder
Men det finns också en del utmaningar innan en kommersiell odling skulle kunna starta i större skala. Till exempel måste lämpligt foder tas fram. I det vilda äter havskatter gärna sjöstjärnor och musslor. Därför behövs troligen mycket protein i fodret, vilket är en av de stora utmaningarna i dagens fiskodlingar. Fiskmjöl från vildfångad fisk räcker inte och att använda protein från växter på land kan krocka med mänsklig matförsörjning.
För att minska behovet av fiskmjöl har en metod undersökts för att använda räk- och sillprotein som tas fram från matindustrins processvatten. Fodren med framför allt räkprotein visar lovande resultat.
Växer långsammare
Men det största hindret är att havskatten växer ganska långsamt. För lax tar det 1–2 år från larv till slaktbar fisk. För havskatt krävs 3–4 år. Här behövs avel på havskatt för att utveckla mer snabbväxande stammar av fisken, precis som gjorts med laxen, menar Ida Hedén.
– Det finns absolut en potential för att odla havskatt, framför allt i landbaserade odlingar. I tankar på land har man en bra möjlighet att skapa en god odlingsmiljö för fisken. Dessutom behöver inte odlingen hamna i konflikt med andra kustnära intressen. Men någon måste gå före och påbörja aveln. Då skulle vi kunna ha kommersiellt odlad havskatt i fiskdisken om fem år, optimistiskt räknat, säger Ida Hedén.
Avhandling:
Integrative physiology as a tool towards good animal welfare and sustainability in aquaculture: Focus on intestinal function and health, Göteborgs universitet.
Kontakt:
Ida Hedén, doktor i biologi med tillämpning zoofysiologi på institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, ida.heden@bioenv.gu.se
