Kvinnor som får falskt positiva svar efter mammografin – och som återkallas till nya undersökningar – har högre risk att på sikt utveckla bröstcancer. Störst är risken för kvinnor över 60 år, visar en studie.
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. För att så tidigt som möjligt upptäcka bröstcancer erbjuds alla kvinnor mellan 40 och 74 år mammografiscreening med jämna mellanrum.
Cirka tre procent av alla kvinnor som gör en mammografiundersökning får ett så kallat falskt positivt resultat. De innebär att många kallas till nya undersökningar efter den första screeningen, men ofta upptäcks ingen cancer.
Falska resultat kan påverka deltagande
De falska resultaten från mammografin kan orsaka oro och även påverka viljan att göra framtida screening.
Tidigare studier har dock visat att dessa falska mammografiresultat var förknippade med en kortsiktig ökad risk för bröstcancer.
Nu visar en ny studie att de som fått ett falskt positivt resultat löper större risk att utveckla bröstcancer jämfört med andra kvinnor under de efterföljande 20 åren. Den genomsnittliga riskökningen är 60 procent.
I studien ingick drygt 45 000 kvinnor med ett första falskt positivt resultat och drygt 450 000 kvinnor i samma ålder, men som inte återkallades. Dessutom inkluderade forskarna information om brösttäthet, så kallad mammografisk densitet, från 12 000 kvinnor.
Störst risk för kvinnor över 60 år
Den förhöjda risken var högre hos kvinnor mellan 60 och 75 år jämfört med åldersgruppen 40 till 49. Även bland kvinnor med låg brösttäthet sågs en förhöjd risk.
– Risken var också störst under de fyra till sex år som följde efter ett falskt positivt resultat, säger forskaren Xinhe Mao vid Karolinska institutet.
Hon lyfter fram vikten av ökad medvetenhet kring bröstcancer för kvinnor som får falskt positiva mammografiresultat.
– Det kan vara bra att ta fram individuella övervakningsprogram för dessa kvinnor, med en noggrann uppföljning de närmaste åren efter det falskt positiva svaret, säger Xinhe Mao.
Just nu pågår en snabb utveckling av radiologi och bröstcancerscreening, delvis tack vare användningen av AI.
–Vår studie är en del av det övergripande arbetet med att uppnå bättre screeningresultat och höja deltagarfrekvensen i programmet för mammografiscreening, säger forskaren Kamila Czene vid Karolinska institutet.
Kvinnorna i studien deltog i mammografiscreening-programmet i Region Stockholm. Data har även hämtats från KARMA-studien.
Vetenskaplig studie:
Breast cancer incidence after a false-positive mammography result: a population-based study with over 20 years of follow-up. Jama Oncology.
Kontakt:
Xinhe Mao, postdoktor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet, xinhe.mao@ki.se
