Arbetet för jämställdhet inom Försvarsmakten tar lång tid. Det beror framför allt på ett slags inbyggt motstånd till förändring. Det framgår av en ny avhandling.
Frida Linehagen, kapten i marinen och militär lärare vid Försvarshögskolan, har i en avhandling studerat varför det går långsamt på jämställdhetsområdet i Försvarsmakten och kartlagt ett slags organisatoriskt motstånd.
Inte lika löner
Motståndet till jämställdhet blir synligt på olika vis, enligt Frida Linehagen. Ett exempel är Försvarsmaktens kollektivavtal där det 2017 gjordes en särskild satsning för att höja kvinnors löner. Målet var att kvinnors medellön skulle uppgå till 95 procent av männens.
– Som en åtgärd för jämställdhet är detta anmärkningsvärt eftersom 95 procent av männens löner inte är detsamma som en jämställd lön, säger Frida Linehagen.
Manliga normer råder
Andra exempel är hur kvinnor och män anpassar sig till den militära maskulina normen och hur de förhåller sig till jämställdhet i organisationen, säger Frida Linehagen.
– Försvarsmakten är ju en organisation som under lång tid varit stängd för kvinnor. Och trots att den nu varit öppen för kvinnor i 40 år så behöver kvinnor inom Försvarsmakten hela tiden förhålla sig till manliga normer. Att vi först om tre år, 2026, ska få den första unisex-uniformen är ett exempel på den här trögheten i systemet.
Inte prioriterat
Frida Linehagen kopplar långsamheten till ett motstånd till förändring på strukturell, organisatorisk och professionell nivå, enligt begreppet “funktionell ovilja”. Motståndet är inte en medveten strategi utan inbyggt i systemet.
– Jag tror att strategin är att försöka uppnå en mer jämställd organisation, men den ställs hela tiden mot andra frågor, som Försvarsmaktens unika uppgift att försvara landet. Då blir allt annat underordnat och därmed inte lika prioriterat.
Nya värnplikten kan ge ringar på vattnet
Frida Linehagen hoppas att forskningen ska bidra till att fler reflekterar kring jämställdhet inom Försvarsmakten och att det i sin tur leder till konkreta förändringar. Hon tror också att den könsneutrala värnplikten som infördes 2017 kommer att förändra jämställdhetsarbetet.
– Utvecklingen kommer att gå snabbare nu när fler kvinnor kommer in som värnpliktiga, men här behövs det mer forskning för att följa utvecklingen.
Text: Josefin Svensson, Försvarshögskolan.
Avhandling:
Gender (in)equality within the Swedish Armed Forces: Resistance and functional disinclination, Försvarshögskolan.
Kontakt:
Frida Linehagen, militär lärare vid Försvarshögskolan
Frida.Linehagen@fhs.se
