Den starka obehagskänslans plats i hjärnan funnen
HjärnanNeurologiska sjukdomarParkinsonForskare har hittat en nervcellskrets i hjärnan som vid aktivering ger upphov till stark obehagskänsla. Upptäckten kan bland annat hjälpa till att förklara varför depression kan uppstå vid en viss typ av behandling av Parkinsons sjukdom.
Aversion är motsatsen till belöning och fyller en viktig funktion för att får oss att undvika sådant som vi mår dåligt av. Hos människor är det känt att kraftig aktivering av hjärnans aversionssystem kan leda till depression.
Där uppstår aversionen
I en ny studie har forskare upptäckt var i hjärnan aversionen uppstår. De har identifierat nervcellskretsar som utgår från subtalamus i hjärnan och kopplar direkt till hjärnans emotionella system som är aktivt vid starka obehagskänslor.
Att subtalamus ger upphov till aversion och undvikandebeteende är ett viktigt fynd, säger Åsa Mackenzie, professor i molekylär fysiologi vid Uppsala universitet.
– Dels ökar det vår förståelse för hjärnans emotionella system och hur hjärnaktivitet kan leda till psykiatriska symptom som depression och apati. Och dels kan det ge en förklaring till varför personer med Parkinsons sjukdom som behandlas med djup hjärnstimulering, så kallad DBS, kan få den här typen av biverkningar, säger Åsa Mackenzie.
DBS, elektroder i hjärnan
DBS är en förkortning för ”deep brain stimulation”, det vill säga djup hjärnstimulering. Metoden innebär att man via operation för in elektroder i hjärnan. Med hjälp av dessa kan felaktiga nervsignaler sedan blockeras. Vissa med Parkinsons sjukdom kan behandlas med DBS och bland de symtom som kan påverkas finns skakningar, långsamma rörelser, stelhet, dystoni och smärta.
DBS kan också användas vid bland annat tvångssyndrom samt essentiell tremor, rytmiska skakningar i kroppen.
Källor: Akademiska sjukhuset, Neuro.se samt Norrlands universitetssjukhus.
Kan förklara biverkning
Vid Parkinsons sjukdom är subtalamus alltför aktiv, men genom att stimulera hjärnregionen hos svårt sjuka Parkinson-patienter med DBS, se faktaruta ovan, ”rättas” detta till och patienterna blir av med skakningar och andra motoriska problem.
Behandlingen fungerar ofta mycket bra. En del av patienterna får dock biverkningar, som allvarlig depression.
– I och med att vi nu kan visa att subtalamiska kärnan har ett direkt samband med aversion och kopplar upp mot hjärnans depressionscentrum kan vi neurobiologiskt förstå och förklara de här biverkningarna, säger Åsa Mackenzie.
Så gjordes studien
För att stimulera enbart den så kallade subtalamiska kärnan och inte annan hjärnvävnad använde forskarna något som kallas optogenetik. Metoden bygger på att med hjälp av en viss sorts ljus aktivera eller avaktivera enskilda nervceller i hjärnorna hos genetiskt modifierade möss vars nervceller fått ljuskänsliga proteiner på sina ytor. Forskarna har i tidigare studier identifierat markörer som i den nya studien användes för att med hög precision särskilja subtalamus från omgivande strukturer. I och med det kunde de studera hur enskilda nervkretsar i mössens hjärnor påverkades och hur mössen betedde sig när nervcellerna var mer eller mindre aktiva.
Källa: Uppsala universitet
Kan förbättra behandling
Studien är grundforskning som på sikt skulle kunna göra precisionen bättre i behandlingar med DBS, enligt Åsa Mackenzie.
– Målet är att DBS ska kunna behandla sjukdomens symptom utan att orsaka svåra biverkningar.
Läs också: Tidsuppfattning kan avslöja demens
Vetenskaplig artikel:
A role for the subthalamic nucleus in aversive learning, Cell Reports.
Kontakt:
Åsa Mackenzie, professor vid institutionen för organismbiologi, Uppsala universitet
asa.mackenzie@ebc.uu.se
