Valet av utbildning tenderar att gå i arv, särskilt när det gäller utbildningar där det är en hård kamp om platserna och där det framtida jobbet ger hög lön. Det visar en ny rapport.
Det är i genomsnitt tre gånger så stor sannolikhet att en person har en viss universitetsutbildning om personens föräldrar har studerat samma inriktning.
Men orsakar föräldrarnas studieval barnens studieval eller är det andra saker som påverkar både barn och föräldrar? Det har Adam Altmejd, Institutionen för social forskning vid Stockholms universitet, studerat i en ny rapport för IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.
Starka samband
I rapporten jämförs barn vars föräldrar kommit in på den högskoleutbildning de sökt med barn vars föräldrar sökt utbildningen men inte kommit in och istället studerat något annat.
Resultaten är tydliga. När en förälder skrivs in på en viss högskoleutbildning ökar ett framtida barns sannolikhet att ta en examen från samma inriktning med i genomsnitt 50 procent.
Effekten syns för de flesta ämnen, men är starkast i teknik, ingenjörsvetenskap, medicin och ekonomi.
Högstatusjobb ”ärvs” oftare
Barn gör oftare samma studieval som sina föräldrar om föräldrarna har studerat ämnen där konkurrensen om platserna är stor och utbildningarna leder till yrken där man kan förväntas få hög lön.
Pojkar har en högre sannolikhet att följa sina pappors utbildningsval och flickor följer oftare sina mammor.
– Föräldrarna agerar förebilder och att välja en utbildning i deras fotspår blir lättillgängligt för barnen. Att föräldrarna spelar så stor roll är viktigt att tänka på när vi diskuterar social rörlighet och möjligheten för barn att uppnå en annan socioekonomisk status än sina föräldrar, säger Adam Altmejd.
Metod och data i rapporten
I rapporten studeras alla ansökningar till svenska högskolor och universitet 1977–1992. För att finna orsakssambandet jämförs sökande till universitetsprogram som slumpmässigt befinner sig just över eller under en antagningsgräns till det program de sökt. Data kommer från Statistiska centralbyrån samt Universitets- och högskolerådet och dess föregångare.
Adam Altmejd tillägger:
– För att öka den sociala rörligheten behöver alla barn, men särskilt de från studieovana hem, ytterligare förebilder som hjälper dem att förstå vilka utbildnings- och yrkesmöjligheter som finns tillgängliga för dem.
Rapport:
Hur utbildningsinriktningar går i arv, IFAU.
Kontakt:
Adam Altmejd, Institutionen för social forskning på Stockholms universitet
adam.altmejd@sofi.su.se
