Vilka lösningar behövs för att både förbättra kolinlagring, biologisk mångfald och människors försörjning i världens tropiska skogar? Ett sätt kan vara att ge lokalbefolkningar makt över skogsförvaltningen.
Flera parallella kriser som rör klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald har lett till ett växande fokus på bevarande av skogar. Här handlar politiska styrmedel ofta om lösningar som kan motverka utsläpp av växthusgaser och skydd för allt större områden. De är ofta inriktade mot tropiska skogar på landsbygden, men här lever även många människor.
Uppskattningsvis bor 1,8 miljarder människor i skogsområden som behövs för att upprätthålla viktiga mål om biologisk mångfald globalt. Dessa skogslandskap står för en stor del av lokalbefolkningens försörjning och välbefinnande. De är till exempel viktiga för ved, timmer, foder och medicinalväxter.
Skogsområden har jämförts
I en ny global studie har forskaren Harry Fischer från Sveriges lantbruksuniversitet tittat på hur lösningar både kan gynna kolbindning, biologisk mångfald och lokalbefolkningens försörjning.
Han har, tillsammans med forskare från Indien och USA, jämfört 314 så kallade skogsallmänningar. Områdena används och förvaltas av lokalbefolkningar i 15 tropiska länder i Sydamerika, Afrika och Asien. Syftet var att ta reda på vad de bästa exemplen har gemensamt.
För varje område analyserade forskarna antal trädarter, kol och bidrag till hushållens försörjning med hjälp av data som samlats in genom forskningsnätverket International Forestry Resources and Institutions, IFRI.
– Det vi hittade var intressant. I områden där lokalbefolkningen har formell kontroll genom en förvaltningsinstitution, och där lokalbefolkningen har väsentligt inflytande genom att delta i arbetet med regelverk, där finns det bättre värden för kol, biologisk mångfald och försörjning samtidigt, säger Harry Fischer vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Trädplantering hade mindre effekt
Forskarna betonar att deras arbete inte visar ett orsakssamband och att olika socioekonomiska samt politiska faktorer har betydelse.
– Men när vi ser att detta samband återkommer i ett urval av skogar i 15 tropiska länder i Sydamerika, Afrika och Asien, då är det kraftfullt. Det är något som händer där, säger Harry Fischer.
Forskarna hittade däremot inga positiva samband med en annan vanlig strategi för att återställa skog, nämligen trädplantering.
– Vi tror att det finns många sätt att plantera träd effektivt. Men åtminstone i vår studie är förvaltningsreformer mer lovande, säger Harry Fischer.
Starka band till skogarna
En möjlig förklaring kan vara att skogarna är djupt kopplade till välbefinnande för många landsbygds- och urbefolkningar. De är beroende av skogar för mat, inkomst och kultur. Många har skött lokala skogar på ett hållbart sätt under mycket lång tid.
– Något av det bästa vi kan göra när det investeras alltmer i restaurering av skogar globalt, är att se till att lokalbefolkningen har formella rättigheter och ett reellt inflytande på skogsförvaltningen. Det räcker inte med allmänna uppmaningar om ”deltagande” i projektplaneringen, avslutar Harry Fischer.
Vetenskaplig studie:
Community forest governance and synergies among carbon, biodiversity and livelihoods, Nature Climate Change.
Kontakt:
Harry Fischer, universitetslektor, Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet, harry.fischer@slu.se
